Karl Johanskolan kvar efter Botryggs nybygge www.sr.se

Här ska Botrygg bygga 110 nya lägenheter Folkbladet

Rezidor opens two new Park Inn hotels in Sweden and UK www.hospitalitynet.org

Linköpingsföretagaren Michael Cocozza och hans Botrygg AB har fått ett nytt prestigebygge i Stockholm. Företaget ska bygga ett nytt 18-våningshotell i Hammarby Sjöstad som beräknas öppna 2009. – Visst är det en framgång för Botrygg AB och hotellprojektet passar oss bra då vi har flera byggprojekt på gång i området, säger Michael Cocozza i en kommentar. Det är forna SAS Radisson, nuvarande Rezidor Hotel Group, som har signerat ett leasingkontrakt gällande ett nytt Park Inn-hotell med 177 rum i Stockholm. Det nya Park Inn-hotellet i Stockholm, som ska uppföras i snabbväxande Hammarby Sjöstad, beräknas öppna 2009 och blir kedjans sjuttonde hotell i Sverige. Fastigheten får 18 våningsplan med en relaxavdelning och takterrass högst upp och blir ett landmärke i området. Fastighetsägare och byggherre är Botrygg AB. De nya tillskotten ligger i linje med Rezidors strategi att satsa på kraftig tillväxt i den breda mellanklassen. ”Park Inn utgör en viktig del i vår tillväxtstrategi, precis som den svenska marknaden som har stor efterfrågan på just mellanklasshotell”, säger Kurt Ritter, koncernchef och vd för Rezidor. Företagshotell – För vår del passar bygget bra då vi nu bygger 70 bostadsrätter och 120 företagslägenheter i Hammarby Sjöstad. Företagslägenheterna som blir på 30 kvadratmeter och får en månadshyra på 3 950 kronor kan passa bra för företagare från Linköping och Östergötland när det besöker Stockholm, säger Michael Cocozza. Har du några storbyggen på gång i Linköping? – Vi bygger ju lägenheter, men några kontorshotell är inte aktuella. Det finns nog med tomma kontorsytor. Bland annat i Mjärdevi Center som gått med minus två år i rad. Dessutom tar kommunen över kontorsbyggnaden på Tornby. Det finns för mycket tomma ytor i Linköping för närvarande, säger Michael Cocozza. Linköpings Tidning 2007-01-10

Odellplattor över hela landet ByggIndustrin

Kommer ni ihåg Danellgroparna från början av 1990-talet? Nu har branschen fått ett nytt begrepp att leka med: Odellplattor. När ränte- och investeringsbidrag försvinner vid årsskiftet gäller det att ha hunnit gjuta bottenplattan för att kunna ta del av pengarna. Hur de slopade ränte- och investeringsbidragen slår mot nyproduktionen skiljer sig mellan olika kommuner och olika bolag. I vissa fall – som i Sundbyberg – är det tvärstopp, i andra fall har projekt legat så pass bra till i planeringskedjan att man hunnit börja gjuta bottenplattor före årsskiftet och därmed kunnat ställa sig i kö för bidragspengar. På överhettade marknader som Malmö och Göteborg är resursbristen det stora problemet. Bostadsbolagen kan inte börja bygga eftersom man inte får in anbud, åtminstone inte till det pris som kalkylerna förutsätter. Sedan är det frågan om hur långt pengarna räcker. Den samlade potten för investeringsbidraget är begränsat till 2,5 miljarder kronor – 1 miljard till Stockholmsområdet och 1,5 miljarder till resten av landet. I Stockholm ser pengarna ut att räcka, men för resten av landet ser det värre ut. I dagsläget finns det bara 50 Mkr kvar oanvända, samtidigt som det ligger obehandlade ansökningar för 315 Mkr. Först till kvarn gäller. Sundbyberg har i projektet Stora Ursvik på Järvafältet sin största bostadsexploatering på 25 år. Här ska 4000 lägenheter och 450 småhus byggas de närmaste åren. Tanken var att en del av lägenheterna skulle bli hyresrätter i kommunägda Förvaltarens regi. Så blir det inte. -Vi skrinlägger hela vår planerade projektstock på ungefär 200 lägenheter. Kalkylerna går helt enkelt inte ihop i och med slopandet av ränte- och investeringsbidragen. Projekten låg dessutom i ett så tidigt planskede att vi inte hinner stressa fram några Odellplattor, säger Eva Nygren, bostadschef på Förvaltaren. De senaste årens påskyndande av planprocesserna i Stockholm gör annars att relativt många Odellplattor hunnit igång i länet.. – Det hade varit ganska smakfullt om regeringen haft någon typ att nedtrappning och en viss övergångstig, säger Hans Pettersson, vd på Familjebostäder, som ändå hinner med att gjuta bottenplattor till merparten av de 400-500 lägenheter som är på gång. Michael Cocozza, vd Botrygg Bygg, ser möjlighet för en fortsatt marknad för hyresrätter – åtminstone i storstäderna. -Det är svårt att överblicka konsekvenserna av att bidragen försvinner. En skaplig del av bidragen har väl tidigare hamnat i fickorna på materialleverantörer och entreprenörer. Just nu är marknaden kokhet, men säg att den kyls av en aning så gynnar det oss som köpare av fastigheter och mark. Rimligen så faller priserna, säger Michael Cocozza. -På centrala lägen i Göteborg, Stockholm och Linköping går det alltid att bygga hyreslägenheter. Sedan får vi se. I vissa projekt kommer vi att försöka ändra inriktningen till bostadsrätter. I andra fall går det inte på grund av att byggrätten är villkorat av att det blir hyresrätt. Nyköping är en av de kommuner som fått ett uppsving på grund av de senaste årens rekordartade bostadsbrist i Stockholm. Långpendlingen har blivit allt vanligare. Men de ökade invånarantalet gör också att det måste byggas fler bostäder. När det gäller hyresrätter vilar det ett tungt ansvar på det kommunala bostadsföretaget Nyköpingshem. Men förändringen när det gäller investerings- och räntebidragen innebära att företaget kan tvingas att slå på bromsen. -Vi kommer inte att slå på något idiotstopp säger Christer Gustavsson vd på Nyköpingshem. -Vi gör klart det vi planerat. Totalt handlar det om ett 30-tal lägenheter som vi räddar innan bromsarna slår till. Skåne och framför allt Malmö har förmodligen landets hetaste och mest resursknappa marknad just ni. Susanne Rikardsson, projekt- och strategichef på MKB: -Vi kommer att följa våra planer och bygga mellan 300 och 500 lägenheter om året i Malmö. Att stressa fram Odellplattor är inget för oss, även om vi skulle vilja. Vi bedriver en långsiktig förvaltande verksamhet och planerar för att klara oss utan att behöva luta sig mot subventioner. -Vårt stora bekymmer är den grymma resursbristen på marknaden. Vi får inte in anbud på våra jobb och hos entreprenörerna råder huggsexa när det gäller personal. För vår del är ändå nyproduktionen det lilla i jämförelse med renoverings- och underhållsberget, säger Susanne Rikardsson. Ystad är en tillväxtort. På senare år har efterfrågan på bostäder ökat. Men de nya förutsättningarna gör det nu svårare att kunna genomföra planerade byggprojekt. – Vi håller på att ta fram en detaljplan för 52 lägenheter och som vi hade tänkt påbörja i bästa fall om ett år, säger Toste Clementsson vd Ystadbostäder. Men som om det ser ut med de hyresnivåer man kan ta ut idag så går det inte att bygga. Bostadsbolaget i Göteborg är igång med 380 lägenheter i västra Eriksberg. Den första etappen på 121 lägenheter är inne i stomskedet. För etapp två (104 lägenheter) har man sökt bidrag, fått bygglov och börjat gjuta bottenplattor. Vad som händer med resterande 155 lägenheter är mer oklart. Tanken är att byggstarta under 2008. -Det handlar inte bara om vi får bidrag eller ej. Den heta marknaden är ett bekymmer. Vi har svårt att få in anbud, åtminstone till något så när vettiga priser, säger Leif Andersson, chef för nyproduktionen på Bostadsbolaget. I början av året startades bolaget Skanska Hyresbostäder AB med syftet att utveckla, bygga och förvalta hyresrätter i egen regi. Med kostnadseffektivt byggande – och erfarenheter från projekt som Bo klok och Moderna Hus i bagaget – var målet att inom loppet av några år komma upp i en årsproduktion av ungefär 1000 lägenhet. Hittills har man hunnit byggstarta ungefär 100 lägenheter, samtliga inom ramen för Odellplattornas deadline och med inlämnade ansökningar om investeringsbidrag. Vad som händer sedan, med de förändrade kalkylförutsättningarna, är mera ovisst. -Vi bromsar upp och avvaktar. Det är väldigt svårt att säga vad som kommer att hända. Generellt sett tror jag vi kan fortsätta våra produktionsplaner för projekt som ligger i så kallade A-lägen, centrala, attraktiva områden där hyresnivåerna i det befintliga beståndet redan ligger högt. B- och C-lägen är värre, säger Nils Olof Nilsson, vd på Skanska Hyresbostäder. Uppsala är en universitetsstad med hög inflyttning och stor efterfrågan på hyresrätter. Bristen på bostäder, framför studentbostäder är ett växande problem i kommunen. Det kommunala bostadsföretaget Uppsalabostäder har under det senaste året satsat en hel del på att bygga i kapp den stora efterfrågan. Regeringens drastiska beslut kom som en kalldusch för företaget. För att klara de ändrade förutsättningarna gjuter nu de Odellplattor. De sista kommer att stå klara några dagar före nyår. Men något totalt byggstopp blir det dock inte. Även i Gävle gjuter företagen nu Odellplattor. Enligt Jan Hugg vd på Gavlebostäder finns det risk för att företaget att tvingas lägga en del planerade byggprojekt i malpåse. – Framöver kommer vår bostadsproduktion mycket sannolikt att påverkas, säger Jan Hugg. Vi har inget som vi har fattat beslut om ännu men troligtvis kommer ett 50-tal lägenheter att inte bli av på grund av den här förändringen. Jan Hugg är kritisk till den korta tiden för avveckling av byggstöden. – Den borde ha legat mer i takt med hur planeringsprocesser ser ut inom branschen, säger han Det här blir hackigt och drastiskt. Vi hade behövt en planeringssträcka på minst ett år. Hur mycket vi nu måste avstå från att bygga vet jag inte. Gävle är en tillväxtort och vi har i dagsläget en kö med totalt 10 000 bostads- och bytesansökningar. Sandvikenhus Byggchef Anders Nordgren håller med: – Det borde ha funnits ett förslag hur man ska gå vidare innan det här beslutet togs. Till viss del känns beslutet ogenomtänkt. I Umeå har byggandet stått stilla fram tills för några år sedan. Den största byggherren, Bostadsföretaget Bostaden, kommer dock inte att drabbas hårt av förändringarna. De har fått i gång de flesta av sina byggprojekt. – Vi har bidrag på allt som färdigställs och det innebär att vi inte behöver ta något nytt beslut förrän hösten 2007, säger han. Trots att företaget klarat av den pågående byggproduktionen är Anders Wangel kritisk till regeringens agerande. – Man beskattar bygginvesteringarna ganska tufft och det har man försvarat med att man istället ger en hel del bidrag, säger han. I det här läget talar regeringen inte om vilka intäkter man har. Det som händer är att det kommer att byggas mindre och då blir det automatiskt mindre inkomster för staten. ByggIndustrin 2006-12-14

Tvisten mellan Cocozzas Botrygg fastigheter och affären Cykelringen avgjordes på onsdagen av tingsrätten i Linköping. Cykelaffären behöver inte betala hela hyran de är skyldiga Botrygg, men de vann inte målet och måste betala alla rättegångskostnader. Tvisten började när Botrygg skulle riva alla sina hus på och runt Bantorget i centrala Linköping för att sedan bygga nya. Cykelringen, som blev erbjudna alternativa lokaler, tackade nej till dessa och höll sig kvar ända till 2004 i det halvrivna huset. I tingsrätten hävdade affären att Botrygg inte kunde erbjuda dem en lika bra affärslokal som den de hade. Störde verksamheten Eftersom Cykelringen tyckte att rivningsarbetena störde deras affärsverksamhet så pass mycket hävdar de att de borde få ett hyresavdrag som är större än de över 400 000 kronor de är skyldiga Botrygg i obetald hyra. Cykelringen beskriver problem som översvämningar och brist på varmvatten. Dessutom ska ljudet från rivningsarbetena intill ha varit så pass högt att de inte kunnat föra samtal i lokalen. Halva hyran Botrygg menade däremot att de rivningsarbeten som skett inte har stört Cykelringen så mycket som affären hävdar, utan att de har kunnat bedriva sin verksamhet i någorlunda normal omfattning. Tingsrätten ger Botrygg rätt i tvisten men har trots det kommit fram till att rivningarna faktiskt skadade Cykelringens affärsverksamhet så pass mycket att de endast behöver betala 50 procent av hyran de är skyldiga Botrygg. Eftersom byggföretaget vann målet ska Cykelringen också betala deras rättegångskostnader, sammanlagt 180 000 kronor. Linköpings Tidning 2006-12-14

Slopade bidrag innebär byggstopp för billiga hyresrätter enligt Botrygg ByggIndustrin

Här är smällen för bostadsbyggarna som ingen talat om i valrörelse eller budgetdiskussioner. Vid årsskiftet slopas:

• Investeringsstimulans
• Investeringsbidrag
• Räntebidrag

För dem som satsar på att bygga billiga hyresrätter blir det dramatiska förändringar. -Det som står tydligt mellan raderna i budgeten är att vi inte ska bygga hyresrätter utan mer bostadsrätter och vi kommer nu att ställa om produktionen, säger Michael Cocozza, vd för Botrygg i Linköping. Hans företag har etablerat sig i Stockholm med bostadsbyggen i Hammarby Sjöstad. De har – tills nu – specialiserat sig på att bygga billiga hyresrätter. -Bidragen utgjorde 20 procent av totalkostnaden. Vi ser att det finns en tydlig ambition att öka andelen ägda lägenheter och vi måste anpassa oss efter det om vi ska fortsätta bygga, säger Michael Cocozza. Nils Olof Nilsson, vd i Skanska Hyresbostäder, är inte lika drastisk i sina uttalanden. -Om bidragen slopas minskar möjligheten att bygga hyreslägenheter med en rimlig hyra och det är inte så bra, om man inte gör något annat samtidigt som att ändra beskattningen vid investeringstillfället. Sådana åtgärder skulle kunna motverka effekten av att bidragen tas bort, säger Nils Olof Nilsson. För studentbostäder har bidragen många gånger varit en förutsättning för att byggena ska bli av. Studenterna är priskänsliga. -Utan bidragen kommer man nog att behöva tänka efter flera gånger innan man startar ett projekt, säger Mats Odersjö, vd för SGS Studentbostäder. SGS har gjort bedömningen att i Göteborg behöver det byggas 500 lägenheter per år mellan 2008 och 2010. Inför valet hade man huvudbry. Socialdemokraterna hade planer på nya bidrag som skulle innebära ännu mer pengar – medan de borgerliga partierna ville ta bort bidragen. För de 365 lägenheterna i Lindholmsallén innebar det noll eller 50 miljoner i bidrag. -Vi blixtstartade det projektet och de 35 miljonerna i investeringsstimulans utgör tio procent av de totala investeringarna, säger Mats Odersjö. Samtidigt började de bygget av 74 studentlägenheter i ett vattentorn. Nu går byggena för högtryck för att de före årsskiftet ska ha kommit tillräckligt långt för att få ut bidrag. På Sveriges Byggindustrier välkomnar man dock att bidragen tas bort. -Det är positivt att man plockar bort snedvridande bidrag. Jag tror att den allmänt höga efterfrågan på bostäder kommer att fortsätta och inte påverka det totala byggandet i någon större utsträckning, säger Björn Wellhagen, ansvarig för bostadsfrågor på BI. -Det kan säkert innebära omställningsproblem för en del projekt när stödet tas bort men utan bidrag sker investeringarna där de gör större nytta. Bostadspolitiken inriktas på att förbättra konkurrensen med långsiktigt stabila villkor i stället för bidrag. BI räknar inte med att den starka konjunkturen påverkas av budgeten. Den borgerliga alliansen har redan gett uttryck för en ny syn på bostadspolitiken. Det finns inte längre något eget departement eller någon bostadsminister. Frågorna ligger på miljöminister Andreas Carlgrens bord. Michael Cocozza: -De har tagit ner betydelsen av bostadsfrågorna och har inte samma fokus på byggbranschen som den förra regeringen hade. Det är synd. Investeringsstimulans och investeringsbidrag försvinner vid årsskiftet och räntebidrag fasas ut till 2012. Byggindustrin 2006-10-17

En 24-årig Nyköpingsbo har fått erfara att det kostar skjortan att klottra. Förutom 1 500 kronor i böter tvingas han nu också betala 12 850 kronor i skadestånd. Pengarna ska användas inte bara till att ta bort klottret utan också till att måla om hela den vägg han klottrat på. – Det är bra att han får ett så högt skadestånd. Nu kanske de lär sig att det kostar skjorta att klottra ned andras fastigheter, säger Michael Cocozza, vd för fastighetsbolaget Botrygg. Det var i augusti som klottraren var i Linköping för att bevista sommarfestivalen. Efter en träff med likasinnade pojkar och förtäring av öl började man diskutera graffiti. Som av en händelse hade klottraren ett antal sprayflaskor i en väska. Efter ytterligare några öl gick man upp till Engelska skolans byggnader för att praktisera sina kunskaper. En person blev vittne till ungdomarnas grafittimålande och försökte stoppa dem. Dyrt Summan av kardemumman är att när domen kom häromveckan så blev den kännbar för klottraren. – Klottring är ett stort problem för fastighetsägarna i Linköping. Det förstör för stora värden varje år. Därför var det viktigt att domstolen inte bara såg till själva klottret utan till helheten. Vi var ju tvungna att måla om en hel vägg två gånger, berättar Michael Cocozza. – Hur ska man stoppa klotter? – Kommunen måste ta ett större ansvar för det här problemet. Vi hade skadegörelse i Hangaren den gångna helgen. Klockan 10 på söndagen kunde vi via övervakningskameror identifiera vandalerna, och klockan 12 hade polisen hämtat dem. – Kommunen kunde lätta på reglerna för bevakningskameror. De är ju inte i vägen för oss vanliga medborgare, men med fler kameror på byggnader kunde vi lättare identifiera dem som målar och få dem tagna av polisen, säger Michael Cocozza. Linköping Tidning 2006-05-16

[attachments size=small doctype=image label=doctitle docid=”1575″] Vår Bostad

Linköpingsföretaget Botrygg Bygg AB satsar på ett nytt stort byggprojekt i Norrköping. Nu ska 110 lägenheter byggas vid Folkparken. Botrygg är ett av Linköpings största fastighetsbolag som just nu slutför bostäderna i kvarteret Gåsen vid Gamla Rådstugugatan. Till det projektet handplockade Norrköpings kommun företaget för att få lägre hyror. Den här gången har bolaget vunnit en tävling om att få bebygga kvarteret Krogen mellan Norr Tull och Matteus kyrka. Läget är bästa tänkbara med direkt anslutning till Folkparken och närhet till centrum och järnvägsstationen. – Tomten är så bra att den är svår att säga nej till. Sådana lägen finns över huvud taget inte i Linköping längre, säger Botryggs ägare och VD Michael Cocozza. Hög standard Går allt enligt planerna inleds bygget i slutet av nästa år och står färdigt 18 månader senare, till sommaren 2010. Av de 110 lägenheterna blir cirka 85 bostadsrätter och resten hyresrätter. Dessutom byggs ett gruppboende med sex lägenheter och i markplanet lokaler för butiker. Husen blir mellan fem och sju våningar höga. – Standarden blir normal för nya lägenheter i dag, det vill säga ganska hög. Det blir både parkett, klinker och kaklade badrum, säger Michael Cocozza och tillägger att också hyrorna ska bli normala. Varma färger Den gamla Karl Johansskolan ska bevaras och ligger kvar vid Plankgatan, på gården mellan de nya huskropparna. I ett alternativt förslag skulle byggnaden rivas, men kommunen anser att det är viktigt att behålla den kulturhistoriska värdefulla byggnaden. Exakt vad huset ska användas till är inte klart, men Botrygg tycker att det borde utnyttjas för någon form av undervisning. Det är också möjligt att bygga om huset till lägenheter. Under gården byggs ett stort källargarage. – Gårdsmiljön är viktig och den kommer vi att arbeta mycket med. Husens fasader är vita i förslaget, men det kan lika gärna bli varma putsfärger, berättar arkitekten Per Larsson. Känns väldigt bra? Planerna på det nya bostadskvarteret presenterades vid en gemensam presskonferens av Botrygg och kommunen. Stadsplaneringsnämndens ordförande, kommunalrådet Eva Andersson (s), är mycket nöjd med förslaget. – Det här är bebyggelse som passar väldigt bra in i miljön, samtidigt som den är modern och ger ett avtryck av 2000-talet. Dessutom bevarar vi Karl Johansskolan. Det känns väldigt bra, säger hon. Nästa steg för kommunen blir att ta fram en ny detaljplan för området. Michael Cocozza gör ingen hemlighet av han sneglar på flera intressanta tomter i Norrköping. – Det finns många fina ställen där man skulle kunna bygga. Jag tycker till exempel att området kring strömmen är för dåligt utnyttjat för bostäder. Vet kommunen vilka tomter det är? – Nej. Inte än, säger Michael Cocozza och skrattar. Norrköpings Tidning 2006-04-26

Vår bostad, april 2006

[attachments size=small doctype=image label=doctitle docid=”1578″] Byggfakta Projektnytt

Botrygg har hyresklippet i sjöstaden Aftonbladet

De valde privatvärd – sparar tusenlappar

Samma storlek. Samma standard. Samma gata. Men det kan skilja 1000 kronor i hyra mellan lägenheterna i Hammarby sjöstad. Dyrast är allmännyttan. Jens Bäfver och Sara Bälter bor i en tvåa på 56 kvadrat som ägs av det privatägda bolaget Botrygg. Hyra: 6122 kronor i månaden. Deras grannar längre bort i området bor i likvärdiga lägenheter och har samma utsikt. Hyra: Från 7100 kronor. -Det känns som att vi har gjort ett klipp som hamnat centralt och fint för en bra summa pengar, säger Sara Bälter.  Gästförening hyllar Enligt Botryggs vd Michael Cocozza beror de lägre priserna på företagets effektivitet. -Vi har en platt organisation och har kopplat bort alla mellanhänder. Vi bygger billigt och det visar sig i priserna. De hyllas av Hyresgästföreningen. -Det är ett trendbrott med den lägre prissättningen som Botrygg har. Och de har kanonstandard i lägenheterna, säger P-O Brogren vid Hyresgästföreningen.

Allmännyttan dyrast

Allmännyttan har högst hyror i området. Trots att Svenska Bostäder sänkte sina hyror vid årsskiftet med 1,2 procent ligger de högre än de privatägda bolagen. -Vi strävar efter att ha så låga hyror som möjligt. Men visst, vi har kanske något att lära av konkurrenterna, säger Göran Tillberg, förhandlingschef på Svenska Bostäder.

Hyrorna i Hammarby sjöstad

Botrygg

Hyra: 1325 kronor

Svenska Bostäder

Hyra: 1 500 kronor

Familjebostäder,

Hyra: 1500 kronor

Stockholmshem,

Hyra: 1546 kronor Fotnot: Siffrorna avser genomsnittshyran hos bolagen och pris per kvadratmeter. Aftonbladet 2006-02-28

[attachments size=small label=doctitle docid=”1583″] Göteborgs-Posten

Botrygg vann hållbar markanvisningstävling Vårt Göteborg

Växtlighet och solfångare på taken. Det blir ett av de tydligaste tecknen på ett miljöanpassat boende i det förslag som vann tävlingen om vad som ska byggas vid Stålhandskegatan – Åbogårdsgatan i Lundby. Rimliga hyror utlovas, trots kravet på hållbarhet. På hörntomten Stålhandskegatan-Åbogårdsgatan byggs fem fyravåningshus med sammanlagt 70 miljöanpassade lägenheter med låga hyror Åtta olika förslag har kommit in i markanvisningstävlingen, som utlystes av fastighetsnämnden i våras. Målsättningen var att få fram miljöanpassade hyreslägenheter av god kvalitet till en boendekostnad som vanliga människor har råd med. På onsdagen offentliggjordes resultatet. 70 lägenheter i fem hus Vinnare blev det privata fastighetsbolaget BoTrygg AB, som har sin bas i Linköping i form av cirka 700 förvaltade lägenheter. Företaget har gjort sig känt för att kunna pressa byggkostnaderna och blev nyligen omskrivet när man sänkte hyrorna med 2,5 procent. – Vi importerar mycket av byggmaterialet själva och därmed försvinner två mellanled. Vi arbetar också med delade entreprenader för att få kontroll över kostnaderna, berättade projektledaren Joachim Arcari i samband med prisutdelningen. När bolaget på senare år även börjat bygga hyreshus i Stockholm så har det delvis skett med hjälp av polska byggnadsarbetare. – Men vi har avtal med facket, så lönenivån är densamma. Det är alltså inte med hjälp av låga löner som vi håller kostnaderna nere, förklarar Arcari. Det vinnande förslaget, ”Spara slösa inte”, har ritats av Annelie Drackner på Göteborgsbaserade SHL Arkitekter. Förslaget innehåller 70 lägenheter fördelade på fem friliggande huskroppar i fyra våningar. El- och vattenmätare sitter synligt Sedummattor på taken tar hand om en stor del av dagvattnet, det vatten som når marken behandlas i ett par öppna dammar. Solfångare värmer en stor del av tappvarmvattnet. Men några spektakulära tekniska innovationer finns inte i husen. – Vi har medvetet valt att använda oss av etablerad teknik, sådant som vi vet fungerar, förklarar Annelie Drackner. Tjocka väggar och små fönsterytor mot norr och öster ska hålla energiförbrukningen nere. Men arkitekturen bidrar också till att skapa resursmedvetenhet hos de boende: – I varje trappuppgång finns en genomskinlig installationsvägg. Bakom den sitter alla mätare för el och vatten fullt synliga, som en påminnelse till de boende att vara sparsamma, säger Annelie Drackner. Nu när markanvisningen är klar drar detaljplanearbetet igång med högsta fart. Bygget av lägenheterna i Lundby beräknas vara igång inom två år. Vårt Göteborg 2006-01-25

[attachments size=small doctype=image label=doctitle docid=”1594″] Metro

[attachments size=small doctype=image label=doctitle docid=”1590″] Expressen

Billigare hyra i Botryggs nybygge SVT.se

För en trea på 70 kvadrat är hyran 7400 kronor, uppemot 1500 kronor lägre än motsvarande lägenheter hos de stora bostadsbolagen i området. Och det finns flera anledningar till de relativt sett låga hyrorna. – Vi har kortare beslutsvägar, kortare produktionstider, vi köper mycket av materialet direkt från fabrik och lite mer förproducerat än vanligt, säger Michael Cocozza, vd på Botrygg. Hos Fastighetsägarna i Stockholm ser man olika anledningar till varför hyrorna i nyproducerade lägenheter kan skilja sig åt såpass mycket. – Det kan dels bero på skicklighet i upphandling och sådana saker,dels på till exempel investeringsbidrag, som kan betyda upp till tre fjärdedelar av hyresskillnaden, säger Tore Ljungkvist, vice vd på Fastighetsägarna i Stockholm. Och enligt Botryggs vd Michael Cocozza kommer inte hyran att höjas mer i deras än för andra framöver. – Vi kommer att följa allmännyttans hyreshöjningar, så höjningen kommer att bli densamma som Svenska Bostäders, säger Cocozza. Svt.se 2006-01-03

Botrygg – DAGENS RÄTT Expressen

Botrygg får bygga i Tannefors Corren

I gårdagens Corren tog vd:n för Botrygg, Michael Cocozza, upp frågan om Tekniska Verkens taxor. Hans poänger är goda och leder faktiskt till än mer brännande frågor än vad som märktes vid första anblicken. Cocozza vänder sig emot Tekniska Verkens aviserade taxehöjning nästa år på sex procent: ”Det finns all anledning för Tekniska Verkens kunder att nu stå upp mot kravet på 6-procentiga höjningar”, skriver Cocozza. Hans anför en rad bra argument: I förstone handlar det om att inflationstakten inte är mer än 0,6 procent och att Tekniska Verken gör ett strålande resultat i 300-miljonersklassen, varför en höjning ter sig svårmotiverad. Speciellt tvivelaktigt blir det mot bakgrund av att företaget faktiskt är ägt av medborgarna. En vägledande princip borde då vara att kundernas pengar i så hög grad som möjligt skall stanna hos just kunderna. Därpå kommer den märkliga rundgång av pengar som fordras eftersom moms och bolagsskatt träder in. De cirka 70 miljoner som försvinner till staten på det sättet är i realiteten en extrabeskattning på 35 procent för att man har valt att finansiera kommunal verksamhet med vinsterna i Tekniska Verken. Har man behov av övervinsterna är det således mer logiskt att ta in dem skattevägen i stället, menar Cocozza. Och det är där, i detta sista påpekande, det verkligen bränner. Om det nu är så här, varför tar man inte in pengarna skattevägen, kan undras. Det är uppenbart mer rationellt eftersom det skulle spara pengar åt medborgarna. Svaret är att det inte handlar om rationalitet utan om politik. Att växla Tekniska Verkens intäkter mot skatter handlar i realiteten om att förvisso sänka taxorna men också om att höja skatterna. Det första är politiskt tacksamt men inte det andra. För då kan inte Lena Micko stoltsera med att Linköping har lika låga (allt är ju relativt) skatter. Då framgår det plötsligt hur mycket medborgarna faktiskt betalar för den kommunala verksamheten. Det blir en helt annan sak än att folk betalar för att få värme i hemmen, vilket ju alla vet är grundläggande välfärd och accepterar utan större knorr. Vad den nuvarande ordningen går ut på är alltså att kommunen tar ut skatter på ett sätt som inte syns för den som inte tar sig tid att botanisera i Tekniska Verkens årsredovisningar. Och det räknar man med all rätt med att få vill göra. Ytterst handlar det här om politikers brist på civilkurage. Men vad som är mest upprörande är att man låter denna brist ha ett pris — för skattebetalarna. Det är de 70 miljoner som staten kräver i tribut, alltså en kostnad för att politikerna inte vill ta en debatt om skattehöjning. Att ha en ordning där medborgarna får betala onödigt mycket är korkat. Att politikerna inte vågar höja skatten i stället för att ha denna ordning är fegt. Att de låter medborgarna betala en mellanskillnad för denna feghet är direkt oförskämt. Östgöta Correspondenten 2005-11-15

Botrygg mot Tekniska verken Corren

För 2005kommer Tekniska Verken att göra ett resultat på ca 300 miljoner kronor,då har man tagit med avskrivningar i resultaträkningen på 329 miljoner. Utrymmet som avskrivningar skapar kan användas till att amortera ochinvestera. Därutöver har jag svårt att se att ett medborgarägt företagska ta ut taxor som ger 300 miljoner i vinst. På varje debiterad kronafrån Tekniska Verken får kunderna betala 25 procent i moms. Närpengarna sedan ska föras över till kommunen beskattas de igen i form aven bolagsskatt på 28 procent, vilken i Linköpings fall blir cirka 10procent efter diverse koncerntransaktioner i Stads-hus AB. Det kostar således 35 procent mer att finansiera kommunensverksamhet över Tekniska Verken :s taxor än via en höjning avkommunalskatten. Den nuvarande ordningen är helt enkelt ineffektiv. Detfinns ingen anledning att vi ska extrabeskatta oss själva med 35procent. De cirka 70 miljoner som i dag går till staten i form av momsfrån övervinsterna kan kommunen i stället ta in i form av enskattehöjning om behov finns. Kvar blir cirka 1 500–2 500 kronor somvarje hushåll skulle kunna spara varje år. Tekniska Verkens verksamhet omfattar ledningsnät för el, värme,vatten och avlopp (va). Att dessa utgör natur-liga monopol, äroffentligt ägda och ska drivas effektivt med rimliga avkastningskrav ären självklarhet. Verksamhetens resultat borde där-emot delas ut tillmedborgarna i form av låga nät- taxor, särskilt el och v-a som kommerflest tillgodo. Linköping har i dag ekonomiska möjligheter att införade lägsta taxorna i landet på el, v-a och avfall, samt näst lägst påfjärrvärme. Jag vill påstå att tillväxt-effekten av en sådan nedväxling avtaxenivån är högre än att man samlar pengar hos ett företag med enpolitisk vald styrelse. Det finns all anledning för Tekniska Verkens kunder att nu stå upp mot kravet på 6-procentiga höjningar. Acceptera inte detta. Samtliga stora bostadsorganisationer har nu gått samman för att isamverkan få ned taxorna. Det finns en stor obalans i marknadsmaktmellan Tekniska Verken som leverantör och den splittrade kundsidan. Ettsamfällt agerande från bostadssektorn i samverkan med industrin, medgemensamma samordnade upphandlingar av framförallt el och värme, skakunna ge lägre taxor och därmed bättre förutsättningar för boende ochnäringsverksamhet i Linköping. Vad vi behöver är inte en höjning av taxorna utan en sänkning! Dettaär den mest tillväxtfrämjande åtgärden som kommunen kan genomföra idagsläget. Det kommer såväl företag som konsumenter till godo. Låt oss formulera en vision om Linköping som den billigaste och mestkonkurrenskraftiga kommunen i Sverige vad gäller taxor på fjärrvärme,elnät, avfall, vatten och avlopp. Det behövs en hårdare politiskstyrning av Tekniska Verken, en koncentration på de uppgifter som utgörnatur-liga monopol. Det behövs också en ny ordning föravfallshanteringen där upphandlingen ligger hos kommunen och därTekniska Verken är en av flera aktörer som kan ge anbud på olikaområden. Östgöta Correspondenten 2005-11-14

Låga taxor bra för Linköping Corren

[attachments size=small doctype=image label=doctitle docid=”1607″] Norrköpings Tidningar

Efter mycket omständigheter står det klart att Botrygg AB kommer att bygga 20 nya villor i området Möjetorp i Hjulsbro.  Planerna på att bebygga området med bostäder har funnits sedan i början av 1990-talet men aldrig lyckats fullbordas. I områdets norra delar, mot Vårdsbergsvägen, har Riksbyggen byggt bostadsrättslägenheter – En bit in på 1990-talet försvann efterfrågan och man byggde inte klart, säger Gösta Gustavsson (c), ordförande i teknik- och samhällsbyggnadsnämnden. Såldes tillbaka Kvar är den obebyggda södra delen med plats för 44 lägenheter. – Den marken såldes tillbaka till kommunen och vi letade efter andra intressenter, säger Gustavsson. Området är alltså för närvarande avstyckat i två delar. Den ena är Riksbyggens bebyggda område, som heter Neonlampan 3, och bredvid ligger den obebyggda delen, Neonlampan 5. År 2002 tog Skanska över och planerade att bygga 36 bostadsrättslägenheter. Samtidigt beslutade kommunen att bygga en väg genom det redan bebyggda området, som ägs av en av Riksbyggens bostadsrättsföreningar. Kommunen ville bygga vägen i enlighet med servitut, vilket innebär att den har nyttjanderätt. Det beslutet överklagade de boende i bostadsrättsföreningen till länsrätten, som dock ansåg att kommunen hade rätt. Men det var också problem med parkeringsförhållandena. Lösningen som fanns innebar att bilarna måste lämnas vid områdets entré. Detta gjorde att Skanska i maj i år drog sig ur byggplanerna. Inflyttning Botrygg tog sedan över efter Skanska med förslaget att bygga 25 marklägenheter med bostadsrätt. Den omtalade vägen skulle fortfarande byggas, men lösningen gjordes i samförstånd med berörd bostadsrättsförening. Men även detta förslag har alltså övergetts, och planen är nu att bygga 20 villor. Detta ska lösa problemet med parkeringen. – Om man minskar antalet bostäder kan man ta in bilar i området och parkera dem på sina respektive tomter, säger Gösta Gustavsson. I dagsläget är det alltså aktuellt att bygga 20 hus. Planarbete inom Linköpings kommun pågår under hösten 2005. Byggstarten är planerad till april 2006. Första inflyttning beräknas ske i december 2006. Linköpings Tidning 2005-11-11

[attachments size=small doctype=image label=doctitle docid=”1612″] DN

Tekniska verken måste sänka sina taxor. Vinsten är för hög. Det hävdar Botrygg AB:s Michael Cocozza, som gått samman med övriga fas- tighetsägare i Linköping för att sätta press på Tekniska verkens taxesättningar. Det var representanter för Hyresgästföreningen, HSB, Stångåstaden, Riksbyggen, Fastighetsägarna, Villaägarna och Botrygg AB som i fredags träffades för att diskutera de höga taxorna i Linköping och bilda en motpart till Tekniska verken. Organisationerna representerar tillsammans nästan samtliga boende inom Linköpings kommun. – Eftersom de olika taxorna i dag utgör en så stor andel av hyran och avgifterna i boendet beslutade vi i fredags att titta på möjligheten att bilda en organisation som kan bli en motpart till Tekniska verken i taxefrågor, säger Michael Cocozza. Kinda Posten 2005-11-01

– Tekniska Verken måste sänka sina taxor. Deras vinst är för hög. 150 miljoner kronor i vinst räcker. Resten, upp till 300 miljoner kronor, kan de använda för att sänka taxorna. Det hävdar Botryggs Michael Cocozza som gått samman med övriga fastighetsägare i Linköping för att sätta press på Tekniska Verkens taxesättningar. Det var representanter från Hyresgästföreningen, HSB, Stångåstaden, Riksbyggen, Fastighetsägarna, Villaägarna och Botrygg AB som i fredags träffades för att diskutera de höga taxorna i Linköping. De ska bilda motpart till Tekniska Verken. Organisationerna representerar tillsammans nästan samtliga boende inom Linköpings kommun. – Eftersom de olika taxorna i dag tar en så stor andel av hyra och avgifter i boendet så beslutade vi i fredags att titta på möjligheten att bilda en organisation som kan bli en motpart till Tekniska Verken i taxefrågor. Droppen som fått amforan att rinna över är Tekniska Verkens vinst på 300 miljoner kronor och ryktet om en taxehöjning på 5 procent 2006. – Vi har inget emot att Tekniska Verken går med vinst. Men den måste vara måttlig. Ett kommunalt bolag ska ha lite kooperativ tanke i botten. Inte bara ett bolag som ska mjölka kunderna på så höga vinster som möjligt. Tekniska Verken har höjt taxorna under de 3-4 senaste åren i nivå med de dyraste bolagen i landet. Vi borde istället sikta på att bli billigast i Sverige på taxesidan. Det om något skulle främja tillväxten i kommunen. -150 miljoner är det belopp bolaget kan leverera till Stadshus AB i Linköpings kommun utan att kommunen måste betala 2 procent i bolagsskatt, men resten av vinsten får de betala full bolagsskatt för. Totalt 53 procent i skatt får Linköpingsborna betala i bolagsskatt och moms på verkets övervinster och det är onödigt. Det är bättre att de sänker taxorna på fjärrvärmen, elnät och va-taxorna. Därmed kan vi sänka hyrorna ytterligare, säger Michael Cocozza, som genom sitt bolag, Botrygg AB, sänkt hyrorna med 1,25 procent för nästa år. Men Tekniska Verken sätter sina egna taxor? – Som enskild kund har man inte mycket att sätta emot. Men genom att gå samman i en organisation blir vi starka. Vi har bjudit in Tekniska Verkens vd och styrelsens ordförande till en träff den 11 november. Vi hoppas givetvis komma fram till en meningsfull dialog. Men går inte det får vi ta ytterligare ett steg. Hur då? – De organisationer som träffades i fredags representerar i stort sett hela Linköpings bostadsmarkand. Alla tycker likadant. Taxorna är för höga och måste sänkas. – Nu är vi inte ensamma i Sverige att tycka detta. I Stockholm pågår ett uppror på liknande grunder, berättar Cocozza. Hyresgästföreningen Hyresgästföreningen, en av de sju organisationerna bakom taxeupproret motiverar sin ståndpunkt enligt följande: – Det är inte rimligt att vi ska behöva bli osams med fastighetsägarna vid varje hyresförhandling när vi vill sänka hyrorna om Tekniska Verken slår undan förutsättningarna. Räntor och uppvärmingskostnader är stora utgiftsposter för en fastighetsägare. När nu Tekniska Verken gör så stora vinster är det rimligt att de hjälper till att hålla nere kostnaderna för de boende i kommunen, säger Stig Hagström, ombudsman i Hyresgästföreningen. Linköpings Tidning 2005-11-01

Botrygg argumenterar mot Tekniska Kinda-Posten

Botrygg bildar nytt bolag för sänkta taxor med flera bostadsorganisationer Sveriges Radio – Östergötland

Hyresgästföreningen har gjort upp om hyran med Botrygg AB före förhandlingarna med allmännyttan. I Linköping sänker Michael Cocozzas Botrygg Bygg AB hyrorna från årsskiftet. Det är landets första uppgörelse om hyressänkningar. En sänkning med 90 kronor i månaden för en normaltrea.                                           Botryggs Michael Cocozza och Hyresgästföreningens Barbro Engman har gjort upp om en sänkning av hyran på 1,25 procent nästa år. – Det är rimligt med sänkta hyror nästa år med tanke på ränteläget, säger vd Michael Cocozza. Hyrorna sänks i genomsnitt med 1,25 procent i de 750 lägenheter som förhandlas av Hyresgästföreningen. – Det är med stor tillfredsställelse vi tar emot nyheten, säger Barbro Engman, förbundsordförande i Hyresgästföreningen, som i år har krävt hyressänkningar med anledning av det låga ränteläget och det faktum att de hyresnormerande kommunala bostadsföretagen blivit förmögnare under de senaste åren. Hyresgästföreningen har krävt sänkta hyror i ett mycket stort antal företag i hela landet. – Nu väntar vi på att fler hyresvärdar ska sänka hyrorna. När det gäller Stångåstadens utspel om frysta hyror nästa år så ser vi det som ett bud. Vårt bud ligger på en hyressänkning med 2,5 procent. Men vi har ju inte förhandlat med dem än, säger Barbro Engman. Unikt Det är unikt att en privat värd på detta sätt sänker hyrorna och att det sker innan något avtal träffats med det allmännyttiga bostadsföretaget. – Michael Cocozza är smart. Han har insett att hyrorna måste följa marknaden annars riskerar han att prisa ut sig, säger Barbro Engman. Prispressaren Michael Cocozza har tidigare gjort sig känd som hyresvärden som vågar sticka ut. Han var en av få som fortsatte att bygga när byggindustrin, och så gott som alla hyresvärdar, sa att det inte gick att bygga hyreslägenheter utan att höja hyrorna rejält. Också i Stockholm, där hyrorna i nybyggda lägenheter stigit kraftigt sedan mitten på 90-talet, vågar han bygga till väsentligt lägre hyra än exempelvis Stockholms allmännyttiga bostadsföretag. – Det stämmer att jag följer marknaden när det gäller hyressättningen. Jag har träffat hyresgäster som lovordat mina lägenheter, men som flyttat ändå för att det varit billigare att köpa bostadsrätt eller bo i villa. När ränteläget är så lågt som det är så ska mina hyresgäster också få glädje av detta, inte bara de som bor i villa, säger Cocozza. – När det gäller att få tillgång till kommunal mark tycker jag att den som kan erbjuda lägst hyror ska få bygga, säger Michael Cocozza, som vill understryka vikten av konkurrens för att kunna pressa hyrorna. – Det är jätteviktigt med konkurrens, säger Barbro Engman. Vi värnar förvisso om allmännyttan men kan man inte hålla nere hyrorna i nyproduktionen ska inte allmännyttan få förtur till mark. Hyressänkningen kommer att träda i kraft till årsskiftet. Linköping Tidning 2005-10-28

Hyresgästföreningens förbundsordförande Barbro Engman fanns på plats i Linköping, för att kommentera uppgörelsen. Hon ser det som ett genombrott, även om uppgörelsen bara gäller en liten privatvärd. -Flera allmännyttiga bostadsbolag tror att de ska slippa undan med oförändrade hyror, men det går vi inte med på. Hyregästgföreningens förhandlingar med allmännyttiga bostadsbolaget Stångåstaden börjar 8 november. Sveriges Radio- Östergötland 2005-10-27

Privatvärd sänker hyrorna i Linköping Sveriges Radio – Östergötland

[attachments size=small doctype=image label=doctitle docid=”1625″] Byggindustrin

Botrygg AB vill bygga 145 lägenheter i Ekhaga. Byggprojektet beräknas kosta minst 145 miljoner kronor. Nybyggnationen blir möjlig sedan Botrygg köpt marken av landstinget för 20,5 miljoner kronor. Byggnationen beräknas starta inom två år då den byråkratiska processen malt färdigt.                                                          Punkthusen byggs med tre lägenheter per plan. Skiss: Botrygg AB För pengarna,145 miljoner kronor, bygger Botrygg AB, 48 stycken radhus på 90 eller 130 kvadratmeter samt 82 lägenheter i flerbostadshus. Till detta kommer 15 villatomter på 400 till 550 kvadratmeter. Hur kom ni över marken? – Det skedde genom en öppen process. Vi lade de bästa budet, konstigare än så var det inte, säger Michael Cocozza. Det byggförslag som Botrygg tagit fram fortsätter den karaktär som finns inom Johannelund och Ekholmen. Flerbostadshus, grupphus och villor blandas och ger områdena variation. Tomten karaktäriseras av de två skogsklädda höjderna i östra respektive västra kanten av området. Den mellanliggande ytan lutar något mot öster. På denna yta finns i dag de befintliga skolbyggnaderna, Ekhagaskolan. Bebyggelse Grupphusområdet norr om Ekhagaskolan avslutas med friliggande villor kring en egen angöringsgata. Utmed den östra skogklädda kullen byggs ett antal punkthus med varierande höjd. På så sätt förstärks landskapsbilden och man får en orienteringspunkt utmed Brokindsleden. – Det norra punkthuset kan gärna resa sig som ett utropstecken i landskapet. Utmed tomtens västra sida vill vi bygga radhus, mot kullen med vinkelräta angöringsgator. Husen vänder sig på ena sidan mot en grön allmän yta som blir en förlängning av den egna tomten ut i ett gemensamt grönt rum. – Genom att orientera husen i öst-västlig riktning kommer man alltid att ha kontakt med de gröna höjderna när man rör sig i området. Husen orienterar sin planlösning mot söder, menar Cocozza. Grönstruktur De två skogsbevuxna kullarna blir stommen i det gröna rummet. Från norr till söder, centralt i området finns ett parkrum, som är både vistelseyta, rekreationsyta och kommunikationslänk mellan tomtens olika delområde. Grönytan är det sammanhållande kittet i strukturen. Parkrummet möbleras med gräsytor, lekytor och gröna biluppställningsplatser. Trafik Villorna och två av punkthusen matas via Munkhagsgatan norrifrån. Övriga områden matas med en centralt belägen gata som ansluter till Ålerydsvägen. Grupphusen ansluter till denna centrala gata med sina bostadsgator. Punkthusen nås via parkeringsytorna. Parkering sker vid villor och grupphus på den egna tomten. Punkthusen, utom det nordligaste, har parkeringsgårdar. Detta lyfts upp en våning på grund av topografin. Parkering kan därför ske i garage under huset. Parallellt med Koboltstigen i parken finns en gångväg som föreslås förlängas fram till Ålerydsvägen. På så sätt knyts området bättre till det övergripande gång- och cykeltrafiknätet. Byggnader Grupphusen kan utformas som radhus i en eller två våningar. En tänkbar lösning är att vid entrégatan är den nordliga raden i två plan medan den södra är i ett plan. På entrésidan finns förråd, carport, garage och cykelparkering. Det finns också plats för en egen mindre odling, enligt förslaget.

På parksidan görs den privata tomten endast så stor att den rymmer en uteplats. Den privata delen glider ut i ett halvprivat rum, en plats för möte mellan grannar. Villatomterna kan försäljas som byggklara tomter där köparen själv väljer det hus han vill uppföra. – Punkthusen däremot, byggs med tre lägenheter per plan. På så sätt kan man få en något utsträckt byggnadskropp som ger riktning och blir rumsbildande. Stora generösa balkonger ger möjlighet att njuta av sol och omgivande natur, berättar Cocozza. Hur höga blir hyrorna? – Vi följer vårt koncept, vilket innebär billiga hyror. Jag skulle tro att vi hamnar runt 1 000 kronor kvadraten. När sker byggstarten? – Nu skall teknik och samhällsbyggnad planlägga området och totalt brukar det ta två år, men vi börjar så fort allt är klart, säger Cocozza. Linköpings Tidning 2005-09-01

[attachments size=small doctype=image label=doctitle docid=”1636″] Linköpings-Posten

[attachments size=small doctype=image label=doctitle docid=”1633″] Linköpings-Posten

[attachments size=small doctype=image label=doctitle docid=”1630″] Linköpings Tidning

[attachments size=small doctype=all label=doctitle docid=”1642″] Linköpings-Posten

600 parkeringsplatser under mark och 230 lägenheter ovan mark på kv Eddan till en kostnad av 400 miljoner kronor. Så ser det byggförslag ut som Botrygg AB ska presentera den 9 maj för kommunen med byggrådet Gösta Gustavsson i spetsen. Därmed får parkeringsbolaget Dukatens förslag på ett traditionellt parkeringshus i fem plan en konkurrent. Det är Botryggs vd, Michael Cocozza, som presenterar idén på ett nedgrävt parkeringshus i kvarteret Eddan. Detta sedan byggrådet Gösta Gustavsson ifrågasatte minoritetsägarnas intentioner när det gäller Dukatens framtid. Utdelning – Minoriteten i Dukaten har all rätt att få utdelning. Man har haft aktierna i snart 15 år utan att få någon utdelning. Kravet på att dela ut ca 2,3 miljoner kronor av årets vinst efter skatt, på 4,7 miljoner kronor efter skatt är rimligt, säger Michael Cocozza. – Minoriten i Dukaten består av såväl privata fastighetsägare, som kooperativa bostadsrättsföreningar och ideella kyrkor. Dessa har lika stor nytta av pengarna som Dukaten. Lär av Norrköping – Kommunen kan driva parkeringspolitik utan att äga alla P-hus. Se på den röda majoriteten i Norrköping. De äger inga p-hus, men cityhandeln fungerar till och med bättre än den i Linköping, menar Cocozza. Men Gustavsson var ju rädd för att ni skulle ifrågasätta byggandet av nya parkeringshus? – Frågan om ett parkeringshus i Eddan har inget med utdelningsfrågan att göra. Kommunen har idag inte bara Dukaten som intressent i att bygga en parkeringsanläggning i Eddan. Botrygg Bygg kommer att under maj månad presentera ett alternativt förslag till Dukatens. – Botrygg lanserar en lösning som bygger på underjordisk och överdäckad markparkering. Ovanpå kan man få plats med två bostadskvarter med cirka 250 lägenheter. Dukatens förslag bygger på ett traditionellt p-Hus i fem plan ovan mark, berättar Michael Cocozza. En av de stora stöttestenarna när kommunen diskuterade p-hus över eller under mark var kostnaden. – Det blir lite dyrare att gräva ned ett parkeringshus. Men det får man igen genom bättre miljö samt att man kan bygga bostäder i markplan. Kommunen vill ju ha mer bostäder i innerstaden för att få ett levande centrum. Det förslag jag kommer att presentera innehåller de komponenterna, säger Cocozza. Linköping Tidning 2005-04-23

”Kommunens bolag ska inte ägna sig åt ”Sweetheartaffärer” utan leva upp till kommunens policy att försäljning ska ske på objektiva grunder”. Den anklagelsen riktar Botryggs VD, Michael Cocozza, mot Tekniska verken efter deras försäljning av tomtmark på Bjälbogatan och Häggvägen. Offentlig egendom ska säljas i en öppen process, anser Botryggs VD, Michael Cocozza. Bråket handlar alltså om försäljning av tomtmark. Den ena tomten ligger i Gothfridsberg och den andra i Åleryd. Det Botryggs vd är upprörd över är att Tekniska verken inte bjöd ut tomterna på den öppna marknaden så alla kunde vara med och bjuda utan sålde tomterna direkt till NCC och JM. ”Enkel öppen process” Linköpings kommun har en policy som reglerar hur fastighetsförsäljningar ska gå till väga. Offentlig egendom ska säljas i en öppen och transparent process. – Det är det enda verkningsfulla medlet i syfte att hålla korruptionen borta från processen. Har kommunen nu denna policy så ska också bolagen följa den policyn, säger Michael Cocozza, och fortsätter. – Man kan jämföra den här processen med den som skedde vid försäljningen av mark i östra Lambohov, det var en enkel öppen process där hela marknaden var inbjuden. Därmed kunde man sprida information om kvalité, markpris och boendekostnader. Har inte Tekniska verken gjort detta? De har inte gått ut med försäljningarna utan har sålt till utvalda företag. I det ena fallet till JM och i det andra NCC. – Jag tycker att när kommunen säljer något så ska man gå ut och erbjuda marknaden det man säljer. Man kan inte ringa upp företag som man gillar och föreslå en affär. Tekniska verken som går så bra kanske hade fått bättre pris för marken om man hade gått till marknaden. Att göra öppna affärer är det enda sättet att hålla korruption borta från processen, säger Cocozza. ”Jag känner inte karln!” Stig Holm, vd för Tekniska verken, blir upprörd när han hör anklagelsen: – Struntprat jag känner inte karln. Jag har aldrig träffat honom. Om han är så angelägen att köpa mark av oss får han väl söka upp mig. Dessutom ska jag svara på det brev han skickade till styrelsen. Jag har bara inte hunnit än. Jag har viktigare saker att sköta, sade Stig Holm när Linköpings tidning nådde honom i Lund på väg till Danmark. Lena Burlin, ordförande i Tekniska Verken, styrelsen kommenterar ärendet: – Vi har behandlat Michael Cocozzas brev och bett Stig Holm, besvara det. Vad vi kan se har inte Tekniska verken begått några fel. Hårdare tag från kommunen Moderata samlingspartiets starke man, Paul Lindvall, är kritisk till förfarandet men framför allt är han kritisk kommunen. – Kommunen borde skaffa sig större rådighet när det gäller dessa frågor. När det gäller just dessa två tomter borde man tagit hem dem till sig istället för att låta bolaget sälja, säger han och fortsätter: – Innan man sålde dessa tomter borde kommunen nämligen själv vara klar vilken typ av boende man vill se på tomterna. Om det ska vara hyresrätter, bostadsrätter, villor, radhus eller punkthus. Det blir väldigt olyckligt om man ska överlåta det ansvaret på ett kommunalt bolag. Jag kan vara kritiskt till Tekniska verkens agerande men grundfelet ligger hos kommunen som inte tog tag i dessa försäljningsärendet. – Likadant blir det nu när det gäller Berga centrum och Berga skolan. Här kan vi inte låta LKF sälja till högstbjudande. Vi måste ha klart för oss hur vi vill se området i framtiden innan vi agerar, säger Paul Lindvall. Linköpings Tidning 2005-03-05

[attachments size=small doctype=image label=doctitle docid=”1649″] Byggkostnadsforum