Botrygg sänker hyrorna med cirka en krona per kvadratmeter från den 1 juli.
– Inga stora pengar, konstaterar bostadsbolagets vd Michael Cocozza i en kommentar till sitt beslut.Anledningen är att Tekniska Verken och kommunfullmäktige tar tillbaka avgiftshöjningen för avfall med mellan 100 och 150 kronor per år och genomsnittligt hushåll.
Därmed behöver inte fastighetsägarna höja hyrorna för att betala mer till Tekniska Verken från den 1 april.
Kan bli mer
– Det är principiellt viktigt att bostadsbolagen hänger på och sänker hyran när kommunen beslutat att inte höja avfallstaxan, anser Cocozza.
Beslutet i Tekniska Verken och Linköpings kommunfullmäktige överklagades av Botrygg i januari liksom beslutet i december angående taxan för vatten och avlopp.
– Går detta också igenom så blir det en större hyressänkning i juli, lovar Cocozza.
Östgöta Correspondenten 2009-03-24
Länsstyrelsen har blandat ihop handlingarna på mätvärden av buller för Tinnebäcksparkeringen, säger Kommunalrådet Gösta Gustavsson.
– Det material länsstyrelsen har tagit fram har simulerats fram i datamodeller. De faktiska mätningar som utförts visar att man kan bygga i området, säger Botryggs VD Michael Cocozza.
Nu är frågan, kommer länsstyrelsen tjänstemän att svälja förtreten och dra tillbaka sitt yttrande om byggnationen på Tinnis parkering.
En välkänd politiker yttrade för några år sedan att länsstyrelsen motarbetar Linköpings utveckling. ”Skall men gå efter deras riktlinjer skulle man inte kunna bygga någonstans i innerstaden.
Det är mycket med värden vad det gäller byggnation i Linköping, det handlar ekvivalent- max och mininivå vad det gäller buller. Det handlar om värden mellan 55 dB och 80-90 dB.
Inom- och utomhus. På den senaste tiden då Linköping växt och byggen kommit till har man inkommit med olika mätresultat till Länsstyrelsen.
Det är ju dom som är statens förlängda arm och skall se till att kommunerna sköter sig.
– När vi fick reda på vad Länsstyrelsen anförde som negativt skäl gick vi in och studerande mätkurvorna, säger Gösta Gustavsson som i går eftermiddag försökte förklara ärendet för länsrådet Magnus Holgersson. I ingen at de aktuella diagrammen överskrids maxvärdena. Länsstyrelsen måste helt enkelt ha blandat ihop pappren fån olika byggprojekt. Deras beslut är helt felaktigt, menar Gösta Gustavsson.
Bullervärden
Botryggs vd Michael Cocozza hänvisar till faktiska bullermätningar som WSP utfört . Där ligger de faktiska uppmätta väderna lägre än de man får fram i datorernas simulerade modeller. De datorsimulerad ljudkurvorna måste justeras förfaktiskt uppmätta värden.
Detta med flygbullret är en del av en helhet. Länsstyrelsen är motvalls i många andra frågor.
– Man hårdrar regelverket även vad gäller strandskydd, planfrågor, markreservat av olika slag och resultatet blir att en mängd investeringar inte blir av, säger Cocozza i en kommentar till bråket mellan Linköpings kommun och länsstyrelsen.
Sägas skall också att de 200 lägenheter som kommunen vill bygga på Tinnerbäcksparkeringen inte har med Botrygg att göra. Det är ett projekt som kommunstyrelsens ordförande lagt i knäet på AB Stångåstaden. Huruvida kommunen får länsstyrelsen att ändra sig får framtiden av göra.
För kommunens bostadsbyggnads ambitioner vore det bäst om man kunde lösa frågan i samförstånd.
Det viktiga här är att Linköping är en kommun i tillväxt och skall så förbli enligt expertis. Men om bostadsbyggandet stoppas upp så stoppas även tillväxten upp.
Linköpings Tidning 2009-03-19
Boende, byggande och samhällsplanering ingår i civilutskottets ansvarsområde. Just detta studerade vi i Linköping, Motala och Finspång i två dagar.
Det sägs ofta nu att det inte byggs några hyreslägenheter, men vi kunde konstatera att det inte riktigt är sant. Både det stora Stångåstaden och det mindre Vallonbygden, kommunala bostadsbolag vi träffade, var i full gång med planering och byggande.
Ett mycket intressant privat fastighetsbolag är BoTrygg AB i Linköping. De bygger 50-100 läenheter i snitt per år med mycket hög standard till samma kostnad som kommunala bolag bygger enklare lägenheter. Det senaste klara objektet är i Hammarby Sjöstad i Stockholm med företagslägenheter. Man bygger daghem och äldreboende i Linköping, när man vunnit de öppna upphandlingar som gjorts.
Den engagerade ägaren Michael Cocozza visade oss de jättefina husen och lägenheterna i centrala Linköping. Ett fantastiskt gott exempel på bra byggande till lägre pris!
Katarina Brännströms blogghttp://katarinabrannstrom.blogspot.com2009-03-18
”Peter Menzells påstående att skadegörelse i form av graffiti kan vara konst är sorgligt” skrev Michael Cocozza, vd för Botrygg och konstvän i Linköping, i går. Här svarar Wolfgang Peter Menzell – som också ger Cocozza sitt fulla stöd. . .
En nyanserad bedömning gör skillnad mellan omoget klotter och graffiti – en graffitikonstnär respekterar dessutom andra konstnärers verk.Vänd också på resonemanget: Skadegörelse i form av graffiti kan aldrig vara konst, till: Konst kan vara skadegörelse i form av graffiti. Konstbegreppet har som bekant ändrat sig avsevärt under de senaste 200 åren till att även omfatta estetiskt motstånd.
Det debatten egentligen handlar om är, som Michael Cocozza med rätta påpekar, konstens villkor.
Just här menar jag att om man som kulturminister, slår fast vad som är konst och vad som inte är det, tar på sig domarrollen, då slår jag bakut. Kulturministern skall kunna stå för konstens frihet i en demokrati och definitivt inte dra upp riktlinjer för den. Här sparkar sig nyliberalismen själv i ändan.
Politiskt verkar det angeläget att tukta konstnärer och deras utbildningar.
Jag håller fast vid: Visst kan det finnas olaglig konst. Michael Cocozza ser själv ett gränsland mellan konst och aktioner, detta kunde inte kulturministern.
Vårt samhälle har överlåtit åt kommersialismen och marknaden att ta hand om våra visuella, urbana miljöer vilket lett till en fullständig nerklottring av dessa.
När Janne Landén gör ett bra jobb och skapar trivsel blir det inget klotter och ingen graffiti heller, men på platser där samvets- och aningslösa samhällsplanerare har skapat miljöer som attackerar varje människans välbefinnande förekommer det graffiti (googla på Banksy) – men tyvärr också klotter.
Större plats för konsten således – här har Michael Cocozza mitt fulla stöd.
Wolfgang Peter Menzel
Konstnär i Linköping
Östgöta Correspondenten 2009-02-26
Det kan aldrig vara konst att förstöra resultatet av konstnärers dagsverken, tycker Michael Cocozza, vd för Botrygg i Linköping.
Jag vandrar ut från flera av Passagens och Galleri Vända sidas utställningar med känslan av att vara mästrad, utsatt för en lektion av konstvärldens innekrets. Situationen blir inte bättre av att det begärs 30 000 kronor för verk av konstnär som saknar såväl dokumenterad prisstatistik som museirepresentation; konstverk med ett marknadsvärde på kanske 500 kronor.
Det är de ekonomiska frågorna, svag efterfrågan, kommunikation med kunderna, konstnärernas försörjning och problem att agera på en marknad, som borde stå i centrum i konstdebatten, inte de gymnasiala upptågen på Konstfack.
Kränkning av andra
De två omdiskuterade aktionerna på Konstfack, Odells psykbryt och Nugs ”Territorial pissing”, utraderar gränsen mellan konst och utagerande aktioner. Det är inte lagbrottet i sig utan kränkning av andra människors arbete och skapande som gör att dessa aktioner inte är konst. Om vi accepterar detta som konst blir hela konstbegreppet meningslöst, utan egentligt innehåll.
Peter Menzels påstående att skadegörelse i form av graffiti kan vara konst är sorgligt. Det kan aldrig vara konst att förstöra konst (klotter på skulpturer) eller andra människors hantverk, eller att kränka andra människors värdighet.
Vårdar fasader
Skulle det vara konst om nån klottrade ner Menzels eleganta skulptur AlfaOmega utanför biblioteket? Nej, skulle säkert de flesta konstnärer svara. På samma sätt reagerar vi som lägger ner åtskillig möda på att förvalta byggnader eller våra anställda som vårdar husens fasader. De arbeten som utförs av konstnär Peter Menzel och fasadmurare Janne Landén har samma värde, det kan aldrig vara konst att förstöra resultatet av deras dagsverken.
Större plats för konsten
Samtidigt har jag förståelse för den känsla av färglös tristess och maktlöshet som klotterkulturen hämtar sin näring ur. Och särskilt gäller det den obefintliga plats som våra ungdomar har i det offentliga rummet. Här styr i stället den rigida konformism som råder inom plan- och bygglovsverksamheten i stat och kommun. Vår stadsmiljö är riggad ungefär som ett vardagsrum på 50-talet, med tydliga gränser, ungdomar gör sig icke besvär, särskilt inte deras konstnärliga alster. På samma sätt som vi bekräftar unga idrottsbegåvningar i det offentliga, borde ungdomar med konstnärliga talanger få möjligheter.
I allmänhet borde konsten få ta större plats i det offentliga rummet. Det skulle ge oss mer spännande miljöer och intressanta städer att vistas i.
Förmedlar känslor
Men det kräver betalningsvilja från dem som ska finansiera det hela. En förutsättning för det är att många inom konstsamhället stiger ned från de höga piedestalerna och upprättar en kommunikation med vanligt folk.
Konst är som bäst när den för dialog med oss, just så som de främsta inom den samtida svenska bildkonsten gör. Peter Dahls fest och glädje, Karin Mamma Anderssons skenbart fridfulla lugn eller Linn Fernström lite trasiga ungdomsvärld. Konst som förmedlar känslor och berättelser som vi kan relatera till.
Michael Cocozza
Vd för Botrygg i Linköping
Östgöta Correspondenten 2009-02-25
[attachments size=small label=doctitle docid=”1468″]
Boplats Göteborg
Nyligen lade två folkpartister fram en motion till riksdagen om att upphäva lagen om byggnadstillstånd. Det är en motion som Michael Cocozza, vd på Botrygg, är pappa till.
– Jag satt här i september och tvingades fylla i detta dokument och tänkte att det kan inte vara rimligt att jag ska behöva göra det här, berättar Michael Cocozza.
Då handlade det om ett byggprojekt om 180 nya lägenheter på Kungsholmen i Stockholm. Michael Cocozza, som i sin ungdom har varit politiskt aktiv i folkpartiet, kontaktade riksdagsledamoten Karin Granbom.
– Jag skickade ett förslag på motion och hon nappade och har nu lagt en motion till riksdagen. Fler måste agera på det sättet och skicka ett mejl till sin lokala riksdagsman om de onödiga sakerna som man går och retar sig på, säger han.
Folkpartisterna Karin Granbom och Lars Tysklind skriver i sin motion att lagen är otidsenlig och skapar onödig administration. Lagen kräver byggnadstillstånd eller igångsättningstillstånd i Stockholms län och i Göteborgs län för byggen som övergår fem miljoner kronor i investering. Tillstånd ska sökas hos arbetsförmedlingen och den som inte gör så kan dömas till böter.
Nu hoppas Michael Cocozza att riksdagen säger ja till att ta bort lagen när motionen behandlas under våren.
– Men det är ju märkligt om de inte gör det när regeringen har sagt att de ska ta bort onödiga blanketter, säger han.
Även de två motionärerna påpekar att regeringen har antagit ett mål om att minska de administrativa kostnaderna för samtliga statliga regelverk med minst 25 procent till hösten 2010.
Enligt Granbom och Tysklind kom lagen till efter andra världskriget för att tillgodose flera syften; att välja de mest angelägna byggnadsobjekten, uppnå säsongsutjämning i sysselsättningen, hålla tillbaka tillväxten av byggnadsarbetarkåren samt att minska åtgången av material det rådde brist på.
Byggvärlden 2008-12-09
Bankerna måste ta ett större ansvar för nyproduktion annars finns en risk att tillväxten hämmas i en kommun som Linköping.
Den kritiken kom fram i samband med att BoTrygg AB tog första spadtaget för ett äldreboende i Linköping.
– Jag tog upp problemet på vårt framtidskonvent i Norrköping, sa Muharrem Demirok ordf. i teknik och samhällsbyggnad.
– Detta är ett problem som vi måste ta upp med bankerna, sa Mats Johansson, vice ordf. i samma nämnd.
Efter att ha stärkt sig med varm (alkoholfri) glögg och pepparkaka greppade Botryggs VD Michael Cocozza en spade och traskade ut på ett båsigt fält i Ullstämma för att ta första spadtaget i ett byggprojekt som omfattar 36 lägenheter i äldreboende, där varje boende har en egen lägenhet på 32,5 kvadratmeter med hygienutrymme, matlagningsmöjligheter och en uteplats. Byggnaden är uppdelad i tre avdelningar, där varje avdelning har gemensam matsal, samvarorum och en större uteplats Dessutom har samtliga boende tillgång till trädgård med möjlighet för exempelvis boule och odling. Dessutom bygger Botrygg 24 lägenheter i hyresradhus anpassade för äldre. Radhusen kommer uppföras i ett plan om 80 kvm, 4 rum och kök.
Säker investering
Äldreboendet är upphandlat i konkurrens. Det vill säga att Botrygg bygger och äldrenämnden i Linköping hyr lägenheterna. Medverkande i första spadtaget var Muharrem Demirok och Mats Johansson ordförande resp.vice ordförande i Teknik- och samhällsnämnden samt tjänstemännen vid omsorgsnämnden Elisabeth Ulvenäs, Ami Friberg och Madeleine Bergström. Därtill deltar Botryggs VD Michael Cocozza och Morgan Lindstam. 35 miljoner har Botrygg satsat i projektet pengar han till 90 procent har lånat på bank. Sedan skall han få tillbaka en del av pengarna genom att Äldrenämnden hyr anläggning på 10 år.
– Det är dags att även bankerna börjar ta sitt ansvar i dagens krissituation, fortsätter Michael Cocozza. Swedbank och Östgöta Enskilda Bank är föredömen i Linköping när det gäller att befrämja den ekonomiska tillväxten och ta ansvar för nybyggnation av bostäder.
– Om alla banker skulle agera som vissa andra lokala bankkontor skulle vi Linköpingsbor ha en bostadsstandard som den vi hade på 1960-talet säger Michael Cocozza.
Sämst i klassen
Sämst i klassen vad det gäller att låna ut pengar till nyproduktion är Handelsbanken däremot är det lättare att låna till renoveringar.
– Det verkar som de hade någon policy för detta, säger Michal Cocozza
Även de båda politikerna Mats Johansson (s) och Muharrem Demirok var djup bekymrade över bankernas agerande.
– Jag tog upp det här problemet i samband med vårt framtidskonvent med Maud Olofsson. Hon lovade att se över bankernas agerande, säger Muharrem Demirok.
– I en kommun som Linköping är det mycket viktigt att bankerna lånar ut pengar till byggprojekt. Om dom inte gör det kommer vi att få bostadsbrist och då går tillväxten kommunen förbi, säger Mats Johansson.
– Dessutom förstår jag inte bankernas tvekan. Byggnationer som denna är ju säker då kommunen garanterar inkomster under lång tid, säger Johansson.
Linköping Tidning 2008-12-05
– Tekniska verken gör så stora vinster att de borde kunna låta bli att höja priserna ytterligare, säger Michael Cocozza, vd för Botrygg AB, som är en av flera kritiker.
Erik Malmberg, kommunikatör på Hyresgästföreningen region Öst, är speciellt kritisk mot de kraftiga höjningarna när det gäller fjärrvärmen.
465 miljoner i vinst
– Det ser inte bra ut när Tekniska verken har en monopolställning. Jag har fått uppfattningen att priserna höjs därför att Linköping förut hade ”låga” priser, säger han.
Tekniska verken räknar i år med en vinst på 465 miljoner kronor varav 180 miljoner kronor går vidare till Linköpings kommun.
– Osökt funderar man på om det finns en koppling mellan dyrare fjärrvärme och de stora belopp Tekniska verken måste leverera till kommunen, säger Erik Malmberg.
Michael Cocozza, vd för Botrygg AB:
– Det är vi Linköpingsbor som äger Tekniska verken, vi har inget intresse av att höja avgifterna än mer så att vi får högre boendekostnader. Bolagets vinst är tillräcklig. Att samla pengar på detta sätt inom Tekniska Verken är inte effektivt. Då är det bättre att dela ut pengar till ägarna genom att sänka de fasta abonnemangstaxorna.
Märit Högström, ordförande för Villaägarnas förening i Linköping:
– När vi har ställt frågan till Tekniska verken varför priserna har ökat så mycket hänvisar de till stora investeringar, bland annat när det gäller fjärrvärmen.
– Men visst undrar man om det är nödvändigt att höja så mycket när företaget går med så mycket i vinst. I vilka hål försvinner vinsterna? Hur många procent går tillbaka till förbättringar och prissänkningar för oss som använder tjänsterna? Kommunen får ju del av vinsten, jag vet inte om man kan säga att det är en dold skatt.
”Dold beskattning”
Flera kritiker uppmanar kommunen att se över prisökningen.
– Linköpings kommun har tidigare varit duktig, men nu går trenden åt fel håll. Politikerna borde undersöka nivåerna på taxorna. När en ökning sker på det här sättet samtidigt som det kommunala bolaget gör stora vinster blir det en form av dold beskattning, säger Torbjörn Sjögren vid Fastighetsägarna i Linköping.
Östgöta Correspondenten 2008-11-14
Socialdemokraternas Thomas Östros besökte under fredagen Östergötland. Närmare bestämt arbetsplatser i både Linköping och Norrköping och ett besök på Näringslivets Hus i Linköping.Thomas Östros och Maria BrahimLinköpings Tidning 2008-05-17I Linköping började Östros med att äta mat tillsammans med ett tjugotal företagare i länet och representanter för Svenskt Näringsliv i regionen. Det var Christer Mård och Svenskt näringsliv som var värdar. Företagarna ställde frågor och diskuterade både skattepolitik, arbetsmarknad och infrastruktursfrågor. Östros som varit både biträdande finansminister och utbildningsminister kunde naturligtvis svara på frågor om både skatter och kompetensutveckling. Huvudämnet denna dag för Östros var dock näringslivsfrågor och arbetsmarknad.
– Jobbpolitiken har alltid varit central för socialdemokratin. Vi vet att inga insatser för jobb blir framgångsrika om inte också hela den ekonomiska politiken syftar till full sysselsättning och kamp mot arbetslöshet. Grunden för jobbtillväxten är en väl fungerande lönebildning och arbetsmarknad, statsfinanser i ordning. En ekonomisk politik som håller räntor och inflation nere och konsumtion uppe gör att svenska företag kan växa och anställa, berättade Thomas Östros för de församlade.
Den forne ministern hann också göra ett studiebesök hos Botrygg och Lindstams nybygge ”Skulptören” i Hejdegården. Här bygger Botrygg och så kallade äganderätter i området.
Här kommer man att bland annat att bygga tjugofyra lägenheter i de nya punkthusen och tre lägenheter vidare i smalhuset som har läget närmast Stångån blir tre äganderätter i radhus om tre plan.
Östros var intresserad av byggföretagets sätt att hålla nere kostnaderna och ha en hel bostadsproduktionskedja.
– Jag är imponerad av Botryggs, och dess VD Michael Cocozzas sätt att jobba. Allt ifrån direktimport och egna inköp av byggmaterial till bygge och förvaltning av fastigheter, sa Thomas Östros vid fikat i en ”byggfjutt” på området.
Fastighetsbolaget Duvkullen, senare Botrygg AB bildades 1981. Bolaget har under 90-talet drivit en aktiv nyproduktion av bostäder. I genomsnitt bygger man cirka 50 lägenheter per år i egen regi äganderätterna i Skulptören är några av dem.
Efter denna rundvandring på bygget så var det dags att ta tåget hem igen.
Hos Carl Fernholm är standard ett ord som inte existerar. Han har förvandlat sin bostadsrätt till en lyxig våning med noga utvald inredning. Resultatet: Stilfullt, sparsmakat och minimalistiskt. För lite drygt ett år sedan stod de nya bostadsrätterna på Engelbrektsgatan i Linköping klara. Även om standardutbudet höll hög klass ville Carl Fernholm något mer. Han beslutade sig för att förvandla sina två rum och kök till något alldeles extra.HALL, KÖK OCH VARDAGSRUM
knyts ihop av grå klinkers, självklart med golvvärme under. Väggarnaär vita med undantag för en fondvägg i hallensom pryds av en svart och vit tapet med retrokänsla. Två stringbokhyllor i vitt och valnöt vilarmot den tapetserade väggen.– Här skulle det ha varit garderober hela vägen
från ytterdörren och fram till vardagsrummet. Men jag valde att bygga en väggfast garderobi sovrummet i stället. Den sväljer hur mycket somhelst, säger Carl. Ett av de främsta målen har varit att få lägenhetenatt kännas ljus och öppen. En mängd olikaljuskällor i form av lampor och spotlights som
kan riktas åt olika håll ger en känsla av rymd. De 53 kvadratmetrarna känns som många fler. Närvädret tillåter får lägenheten några extra kvadrat iform av den terrassliknande balkongen. Ena sidan är inglasad medan den andra enbart har ett räcke.Åt ena hållet ser man en spegelblank Roxen ochåt andra hållet skymtar man innerstadens takåsar. Betonggolvet är täckt av brädor i teak och längsmed kanterna ligger vit sten.– Jag gillar känslan av medelhav som stenarna ger. Här på balkongen har jag både haft fest ochmiddagar. Den är som ett extra rum, säger Carl.
VARDAGSRUMMET STÅR EN VIT
soffa med några kuddar i färgglada ränder. Kuddarna och enorange stol i hörnet bryter av snyggt mot det annarsvita, gråa och bruna. Ett fynd från en antikaffär agerar soffbord.– Det är en serveringsvagn, jag tror den är från30-talet. Jag blandar gärna gammalt och nytt, säger Carl och pekar mot det stora slagbordet i köket. Bordet påminner om en svunnen tid i kontrasttill det högblanka, vita köket med svarta granitskivor.Både kyl och frys samt diskmaskin är inbyggda och döljs av köksluckor. Utmed understahyllplanet i skåpen löper en valnötsrand.– Fördelen med att specialbeställa och ta hjälpav entreprenörer är att man kan förverkliga sina
idéer. Jag ville att valnöten i sovrumsgolvet och badrummet skulle komma igen någonstans även iköket, förklarar Carl.
DET ÄR INTE FÖRSTA GÅNGEN
han inreder ett hem. Han tvekar inte att göra mycket själv. Men isin nuvarande bostad har han anlitat hantverkaretill det mesta, men även gjort en del själv.
– Även om jag inte har varit med och byggt lägenheten, förutom viss målning, tapetsering ochslutfinish, så ligger det många timmars planeringbakom allting. Jag har bland annat agerat inköpare,
transportör samt ”spindel i nätet” för att få allt på rätt plats, säger Carl.Att gå in i badrummet känns ungefär som attkomma till ett hotell av den lyxigare sorten. Det väggfasta skåpet med inbyggt handfat döljer tvättmaskinenoch har en skiva av valnöt. På ena väggensitter mörkgrå klinker som även täcker badkarsfronten. En glasvägg hindrar duschvattnet attspridas över toalettstolen som är av modellen exklusiv.– Den hittade jag hos en italiensk leverantör som heter Ceramica Globo. Det är faktiskt lite komiskt,för det är samma företag som levereradebadrumsinredning till Saddam Hussein. Så han hade bra smak, säger Carl och ler.
Linköpings Posten 2008-05-14
Det går att bygga hyresrätter även utan statliga subventioner. Men läget blir allt viktigare och hyrorna stiger.
– Vi har tvingats höja hyrorna med ungefär 200 kronor per kvadratmeter, säger Benny Olsson på Wallenstam.
Bostadspolitiken befinner sig i omvandling. Statliga subventioner har tagits bort och marknadsanpassning av hyror diskuteras. Allmännyttan säljer ut delar av sitt bestånd och hyresrätter ombildas till bostadsrätter.
Mot bakgrund av detta ringde Byggvärlden till flera bygg- och bostadsföretag för att höra vad de anser om framtiden för bostadsbyggandet. Och företagen är hyfsat positiva. Det går att fortsätta att bygga hyresrätter, men de byggs i mer centrala lägen än tidigare.
– Vi bygger mer i centrala och attraktiva lägen där det finns en hög betalningsvilja, säger Fredrik Törnqvist, vd på allmännyttiga Mimer i Västerås.
I attraktiva lägen går det att ta ut en högre hyra för att kompensera för bortfallet av statliga subventioner. Wallenstam, till exempel, har höjt hyrorna med 200 kronor per kvadratmeter.
Men det finns en smärtgräns för hur låg hyran kan vara för att bygget ska gå runt ekonomiskt. Enligt Stockholmshem och Wallenstam ligger den gränsen omkring 1 300-1 400 kronor per kvadratmeter.
För Stockholmshem orsakade borttagningen av subventionerna ett avbräck på 10-15 procent av intäkterna.
– Men vi har lyckats ganska bra ändå att få igenom våra projekt eftersom fastighetsbranschen har befunnit sig i utveckling och värdena har stigit, säger Stellan Blomberg, byggnadschef på Stockholmshem.
Flera av de allmännyttiga bostadsföretagen efterlyser någon form av subventionssystem. Men även Roger Pohjanen, chef för affärsområde Bygg på Riksbyggen, menar att det behövs ett statligt stöd, dels för att få igång nybyggen och ombyggnader i orter med låg tillväxt, men också för enskilda personer med svag ekonomi.
HSB menar att någon sorts av statlig stimulans behövs framför allt för att underhålla befintliga byggnader.
Organisationen har räknat ut att bostadssektorn är en kassako för staten och gav ett tillskott på 68 miljarder år 2006. Någon eller några av dessa miljarder borde gå tillbaka till bostadssektorn, menar HSB:s förbundsordförande Kent-Olof Stigh, och föreslår halverad byggmoms för renoveringen av miljonprogramsbostäderna.
– Vi vill inte vrida klockan tillbaka, men någon form av stimulans är nödvändigt om vi ska kunna behålla den standard vi har i dag, säger Kent-Olof Stigh.
Också Michael Cocozza, vd för Botrygg i Linköping, förespråkar en sänkning av byggmomsen, men då för byggen av hyresrätter.
– Om man sänker procentsatsen från 25 procent till 6 procent blir det ändå en bra affär för staten. Det har jag sagt till Odell, men han tycker att det är ett bidrag att ge produktionen av bostäder för de sämst bemedlade en lägre skattesats, säger han.
Utan en momssänkning kommer det att byggas betydligt färre hyresrätter och endast i centrala lägen, tror Michael Cocozza. Följden blir att de stora ungdomskullar som kommer ut på bostadsmarknaden de kommande åren inte har någonstans att ta vägen.
– Det blir som i Italien, att man är mambo tills man är 30 och gifter sig, säger Michael Cocozza.
Kent-Olof Stigh är kritisk till den nya bostadspolitiken.
– Nu är det marknaden som ska styra vad det ska kosta och var man ska bygga. Den sociala bostadspolitiken som gav oss en hög bostadsstandard, är i princip nedmonterad i dag.
Byggvärlden 2008-05-12
– De stora byggjättarna har inte samma fokus på förvaltning av husen.
Det säger Michael Cocozza, vd för Botrygg, med anledning av fuktlarmet i enstegstätade hus. Botrygg överger riskkonstruktionen och ska nu endast bygga ytterväggar i betong.
Michael Cocozza
Botrygg har inte haft några problem med fukt eller mögel i sina enstegstätade fasader. Men på grund av larmrapporterna från andra fasader väljer företaget nu att byta standard på sina ytterväggar. De byggen som projekteras nu och sätts i gång till hösten kommer att ha betongväggar i stället.
– Det är dyrare, det kostar 500 kronor mer per kvadratmeter fasad, men på hela projektet kanske det ger en merkostnad på två procent. Med den kostnaden kan vi inte motivera att fortsätta med en riskkonstruktion, säger Michael Cocozza.
Byggvärlden har tidigare skrivit att de tre byggjättarna JM, NCC och Peab fortsätter att bygga enstegstätade fasader, men med vissa modifieringar. Michael Cocozza menar att det finns en stor skillnad mellan byggjättarna och Botrygg:
– De bygger inga egna bostadshus för egen förvaltning. De ska sälja sina hus och har inte samma fokus på förvaltning som vi. När alla jagar efter byggkapacitet är det lätt hänt att de känner att de sitter säkert vad de än gör. För oss sitter det i bakhuvudet att vi ska sitta med huset i 100 år och måste ha en låg livscykelkostnad.
Byggvärlden 2008-05-09
VÄGG I VÄGG MED SKOGEN fann familjen Spalle-Klang sitt drömhus redan innan huset började byggas. – Vi var egentligen inriktade på att hitta något begagnat, men såg sedan en annons om nyproduktion av hus i tidningen av en ren slump. Från Edsberga flyttade Anna, Richard och barnen Nåmi, Nell, Melina och Oliver till det barnvänliga området Neonlampan – Möjetorp i Hjulsbro. Efter ett antal husvisningar bestämde de sig hastigt och lustigt för ett av företaget Botrygg’s, planerade moderna hus.
FAMILJEN HADE REDAN TIDIGARE diskuterat att Hjulsbro var ett tänkvärt ställe att flytta till, och det var när de åkte dit och granskade den obebyggda tomten som de bestämde sig. Huset började byggas våren 2007, och i december samma år var familjen redan inflyttade. Det som lockade oss mest var läget, berättar Richard som även beskriver friheten att kunna cykla till stan´ samtidigt som närheten till skogen ger en form av ”på landet-känsla”.
HUSET ÄR ETT MODERNT 2-PLANSHUS i terrakottarött, fyllt med smarta lösningar. Med sina 170 praktiskt planerade kvadratmetrar går huset att nyttja på en rad olika sätt. Här finns i princip möjligheter till allt. Känslan är öppen och luftig, och de stora och många fönstren tillför ljus som bidrar till en slags fräsch atmosfär i husets alla rum. Huset är dessutom försett med spotlights i taket, för ytterligare ljus.
ANNA BERÄTTAR ATT TIDEN HEMMA spenderas mest i vardagsrummet, som även fungerar som ett slags allrum där det är öppet in till kök och matsal. I vardagsrummet finns en tv-hörna med en relativt nyinköpt gråspräcklig soffa som tillsammans med den stilfullt oansade ryamattan ger en form av modern myskänsla. – Än så länge är vissa av våra gamla möbler fortfarande kvar, men bara tillfälligt placerade, förklarar Anna samtidigt som hon pekar på en gammal byrå. Men känslan jag fick när jag gick omkring i huset var ändå att de flesta möbler nyligen var utbytta och passade väl in i
husets övriga karaktär.
Vita och ljusa nyanser dominerar husets väggar, där det mesta har en tanke bakom sig.
– Vi valde att göra alla väggar så neutrala som möjligt för att sedan kunna skapa en mer specifik stil med hjälp av möbler och tavlor, berättar Anna.
HÄR FÅR MAN KÄNSLAN AV ORDNING och reda, med rena ytor utan för mycket plock som stör ögat. Men Anna och Rickard är inte ensamma om attha ett nybyggt, luftigt hus. I området där familjenbor finns ett tjugotal nybyggda hus i samma form som deras, på 140 eller 170 kvadratmeter. Husen är ritade speciellt för det här området och Rickard förklarar att det fanns möjligheter att göra individuella val avseende husets planlösning, exempelvis omplacering av väggar och liknande, men trots de stora möjligheterna inredningsmässigt tyckte de själva ändå att grundidén var den som tycktes
passa dem bäst.
ANNA OCH RICHARD TRIVS BRA i området, även om de ännu inte hunnit bekanta sig ordentligt med grannarna. – Något som står högt upp på listan med prioriteringar är trädgården, förklarar Richard och tittar bekymmersfullt ut genom köksfönstret.
Trädgården är mer eller mindre grus och lera och ser inte mycket ut för världen. – Vi ska förmodligen rama in tomten med häck, bygga en öppen träaltan och en garageuppgång i färgad betong, vilket blir en snygg kontrast till huset, säger Anna.
– Sedan ska vi även lägga gräs så att barnen har någonting att springa på.
Bortser man från den ännu ogjorda trädgården är huset, trots avsaknad av vissa ännu oköpta hyllor här och där, ett modernt funkishus inrett med personlig stil.
Linköpings Posten 2008-05-07
De boende i kvarteret Gåsen i Norrköping har nära till vackra målningar.
I deras korridorer har nämligen en konstnär hållit hus i flera månader.Clas-Åke Schlönzig avslutar sin målning av Spången.
Det är viktigt med estetiska trapphus, tyckte fastighetsbolaget. Så de hyrde in Clas-Åke Schlönzig från Linköping. Numera vimlar det av vackra, gamla Norrköpingsmiljöer på Gamla Rådstugugatan i Norrköping.
– Folk är oftast positiva när de går förbi, berättar Clas-Åke Schlönzig
25 tavlor
En tavla i varje trappavsats, och några till, får plats i de nybyggda husen. Det blir 25 tavlor sammanlagt. Och de boende är glada att de får målningar att titta på i stället för kala trapphus.
– Fast det finns ju enstaka knäppskallar överallt. Jag har väl varit med om några spydiga kommentarer, säger han.
Clas-Åke Schlönzig är ingen nybörjare precis. Sedan 1994 har han målat på trapphusväggar, men konstnär har han varit sedan han var 18.
Stilen beskriver han som nordiskt friluftsmålande. I Linköping har han gjort mycket liknande – fast Linköpingsmiljöer då förstås.
Varför Linköpingskonstnär
Nu, efter tre månader, börjar det bli dags att avsluta arbetet och åka hem till grannstaden igen. Han är nöjd med tiden i Norrköping, men har en fråga kvar, som han grubblat på:
– Man kan ju fråga sig varför de valde att anställa en Linköpingskonstnär. Fanns det ingen i Norrköping? säger Clas-Åke Schlönzig och ler lite smått.
Norrköpings Tidningar 2008-05-03
MKB tackar nej till bostadsmark på nya Hyllievång. Tomterna som bostadsbolaget erbjöds går till andra köpare. – Vi tittar på nytt i intresselistan, säger Malmös exploateringschef Håkan Thulin.
MKB:s affärsutvecklingschef Susanne Rickardsson säger att bostadsbolaget avstår att vara med som egen byggherre men fortfarande söker samarbete med något annat företag.
Det som krånglar till det för MKB är kommunens krav att 70 procent av lägenheterna i varje projekt ska säljas som bostadsrätter.
MKB:s vd Sonny Modig hänvisar också till kommunens krav att hyran inte får överstiga 1300 kronor per kvadratmeter och år. Han säger att det är en hårt hållen nivå som MKB inte kan binda sig vid i det här läget. Det är för mycket som är osäkert för att företaget ska kunna göra ordentliga kalkyler, anser han.
I övrigt tycks planerna för Malmös nya stora bostadsområden i Hyllie och Västra hamnen hålla. Tjugo företag ska bygga 1200 bostadsrätter och 700 hyresrätter. Drygt ett tusental av lägenheterna planeras mellan Pildammsvägen och den blivande Citytunnelstationen i Hyllie och resten av dem en bit utanför Turning Torso i Västra hamnen.
Sydsvenskan har tidigare berättat om planerna. Kommunen tar rekordpriser för marken och ställer en rad speciella krav. Företagen har tvekat och många av dess företrädare säger att det är bra att byggstarten dröjer.
Det nya området i Västra hamnen, som kallas Fullriggaren, ska påbörjas hösten 2009 och vara inflyttningsklart våren 2011 medan det dröjer ytterligare ett halvt till ett år innan de första hyresgästerna kan flytta ut på Hyllievång.
Nu har nästan alla tillfrågade företag skrivit på ett markanvisningsavtal, vilket innebär att de förbinder sig att börja projektera på allvar. Tekniska nämnden har godkänt avtalen.
Undantag, förutom MKB, är Peab och Botrygg som ska bygga förskolor och LSS-boenden. Avtalen har inte hunnit bli klara. Open House fick inte vara med eftersom företaget stängt sin husfabrik i Arlöv.
Krav på hyresrätter
Följande företag ska bygga i Hyllie: Ikano, Mid-roc, NCC, Nev-sten Fastigheter, Otto Magnusson, Reinhold, Riksbyggen, SBC, Setra, Sundprojekt, Viedekke och Peab.
Västra hamnen: Bengt Nev-sten, Byggvesta, Tornahem, Derome, Hagagruppen, HSB, Stena och Botrygg.
I Hyllie ska 30 procent av lägenheterna vara hyresrätter, i Vä stra hamnen 50 procent.
Bristen på hyreslägenheter i Sverige kan bli ännu större framöver. Boverket räknar med att byggandet av hyresrätter kan minska med 20 procent i år jämfört med 2007.
Men bostadsminister Mats Odell (kd) avfärdar larmrapporterna och säger nej till att införa nya stödåtgärder.
Det råder full aktivitet på byggarbetsplatsen i Hammarby Sjöstad i Stockholm. Men det är inte hyreslägenheter som produceras.
– Det ska bli 70 borätter och ett hotell, säger Michael Cocozza, vd Botrygg Bygg AB.
Under 2007 startade inte Michael Cocozza ett enda bygge av hyreslägenheter. Hans förklaring är enkel.
– Skattebelastningen är för hög.
Dramatisk nedgång
En brytpunkt i bostadsbyggandet kom i januari förra året. Då togs det statliga investeringsstödet till hyreslägenheter bort samtidigt som räntebidragen började avvecklas.
Byggbolagen reagerade direkt.
Siffrorna över antalet påbörjade hyresrätter visar en dramatisk nedgång 2007, hela 63 procent. Allra tydligast var det i Stockholm där nedgången var 75 procent.
”Ekonomisk stöttning”
På bygget i Hammarby Sjöstad tror man att effekten blir bestående.
– Det krävs ju insatser från myndighetshåll för att man ska få fart på byggandet av hyresrätter igen, det är jag helt säker på, säger Pelle Norberg, platschef Omniplan AB.
Vilka insatser?
– Det handlar om ekonomisk stöttning naturligtvis.
Nej från Odell
Men bostadsminister Mats Odell säger nej till kraven på nya stödåtgärder. Han hävdar att det byggs väldigt mycket hyresrätter runtom i Sverige.
Att den nedgång som syns i statistiken från 2006 och 2007 enbart beror på att 8 000 lägenhetsbyggen tidigarelades.
– Det är inget ras. Det som hände var ju att det lades ungefär 8 000 så kallade Odell-plattor. Man ville se till att man fick de sista subventionerna och därför startade man byggen genom att bara gjuta en platta 2006 som egentligen kom igång 2007, säger Mats Odell (kd), bostadsminister.
Färre i framtiden
Men är inte alla som håller med Mats Odell. Ett skäl är att ingen ännu vet hur många hyreslägenheter som verkligen kommer att byggas på de så kallade Odell-plattorna.
Inte ens oberoende experter kan i dag svara på frågan om det byggs fler eller färre hyresrätter.
– Det vet vi inte riktigt, därför att statistiken är inte riktigt tillförlitlig. Man vet att den allmänna tendensen är att de byggare som kan välja att bygga bostadsrätter eller hyresrätter, de väljer att bygga bostadsrätter, säger Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi på KTH.
Så det kommer att bli färre hyresrätter framöver?
– Ja, det kommer att bli färre hyresrätter, säger Stellan Lundström.
TV4 Nyheterna 2008-03-13
Botrygg fortsätter med byggnationer i Hammarby Sjöstad. Närmast Hammarbybacken ligger Sjöstadsporten på Midskeppsgatan. Här bygger Botrygg kvarteret Träslöjden med plats för ett hotell, ett femtiotal bostadsrättslägenheter, ett hundratal smålägenheter för företagsuthyrning samt ett garage för cirka 150 bilar. Projekten påbörjades år 2007.
Av det femtiotal bostadsrätter som beräknas stå färdiga 2009 ska ett flertal få utsikt över Sjöstadsparterren. Försäljningen sköts av Erik Olson Nyproduktion. Hotellet, som ännu inte är påbörjat, ska inrymmas i en byggnadskropp med 12-15 våningar. När det är uppfört, ska det, tillsammans med en liknande byggnad i grannkvarteret på andra sidan Hammarby Allé, bilda en port in till Sjöstaden.
Färdigställt i Sjöstadsporten är däremot 100 företagslägenheter i storlekar om 32 respektive 52 kvm, med hyror om 4 900 kr till 7 900 kr exklusive moms. Vd Michael Cocozza säger att företagslägenheter är en av Botryggs nischer.
Han tillägger att marknaden för företagslägenheter är stark och framhåller att momsen på hyrorna är avdragsgilla gentemot bygg-produktionskostnaderna. Botrygg har sedan tidigare ett fyrtiotal företagslägenheter i Linköping.
Fastighetsaktien 2008-02-28
Det försenade bostadsprojektet Övre Vasastaden växer från 1 200 till 1 930 lägenheter där 80 procent säljs som bostadsrätter.¨
Sommaren 2002 presenterades projektet som ett storslaget samarbete om 2 000 bostäder mellan Stångåstaden och Duvkullen (nu Botrygg) med 60 procent hyresrätter respektive 40 procent bostadsrätter i fyra etapper.
Första förslaget
Men allt gick i stå. Efter några år prutades Övre Vasastaden, på den långsmala remsan mellan Slöjdgatan och Industrigatan, till 1 200 bostäder.
Nu blåser den borger- liga majoriteten i teknik- och samhällsbyggnadsnämnden och ordförande Muharrem Demirok (c) liv i projektet som växlas upp till ursprungsförslagets 2 000 bostäder.
– Projektet har näst intill blivit ett praktfiasko på grund av orealistiska kalkyler och jag blir glad om vi får till en byggstart år 2010, säger Muharrem Demirok.
Är det vd Göran Ericson/Stångåstadens eller vd Michael Cocozza/Botryggs fel att inget har hänt?
– Nej, projektet utgick från alltför optimistiska antaganden. Cocozza har fullföljt sin del av avtalet genom sina markköp och Stångåstaden kan stanna kvar som aktör. Men då måste bolaget förvärva mark, anser Demirok.
I två etapper
Områdets fyra kvarter sträcker sig från Steningeviadukten/Östgötagatan i öster till grönområdet nedanför Bergsrondellen i väster. Bostäderna byggs från öster mot väster och lär bli ett projekt under 15 års tid.
– Här ska det bo över 4 000 människor. Vi sprider bostäderna på yta och höjd med en medelhöjd på åtta vångar mot Industrigatan.
Vilket tempo vill du ha?
– I två etapper för att det inte ska bli en evig byggarbetsplats och det borde ta mellan fem och sju år innan första etappen blir klar.
Hur ser du på fördelningen 80-20 till hyresrättens nackdel?
– De två upprättelseformernas storlek tar vi inget beslut om nu, säger Muharrem Demirok.
Han bör vara fullt medveten om att försäljningen av mark till bostadsrätter en fyra gånger större inkomst till kommunen och motsvarande högre kostnad för byggherren jämfört med prisläget för den billigare hyresrättsmarken.
Trygg passage
Förslaget till ny programinriktning innehåller en kraftfull omgestaltning av Industrigatan samt lokalgatorna. En del som lär kosta kommunen över 200 miljoner kronor.
Havererat (s)- Bland annat behövs en planskild passage för oskyddade trafikanter under Industrigatan mot Tornby, konstaterar Demirok.
Mats Johansson (s) är vice ordförande i nämnden och håller med om Demiroks beskrivning av projektet som ett ”praktfiasko”.
– Men bara som exempel på en havererad borgerlig bostadspolitik. För att få ihop projektet ekonomiskt har man nu skapat nya förutsättningar där det bara finns plats och råd för 20 procent hyresrätter.
Vad är problemet?
– Jag undrar vad det gällande avtalet mellan Stångå-staden/Botrygg och kommunen har för moralisk och juridisk status när man så radikalt ändrar förutsättningarna för hela projektet, säger Mats Johansson.
Östgöta Correspondenten 2008-02-28
Stockholms markpriser skjuter i höjden. Och efter de borgerligas maktövertagande i staden måste byggbolag som vill bygga bostadsrätter köpa loss marken. Michael Cocozza
– Det har lett till att små byggföretag inte har möjlighet att vara med och tävla om marken, säger Lars Ihse på Stockholms byggmästareförening.
Ett företag som har drabbats är Botrygg i Linköping. Företaget var med och lade bud på markanvisningen vid Norra Stationsgatan, men bjöd för lågt.
– Markköp blir tyngre för små företag. Man måste hosta upp mer pengar. Det hade varit lättare om det hade varit som förut, att man fick bjuda på tomträtt, säger Michael Cocozza, vd på Botrygg.
De mindre företagens problem har uppmärksammats av Stockholms byggmästareförening.
– Småföretagen har inte möjlighet att tävla när stan vill ha ut så mycket som möjligt för marken. De måste ligga ute med pengarna i tre eller fyra år innan de får tillbaka pengarna, säger Lars Ihse, föreningens vd.
Än värre för småföretagen blir det på grund av att planprocesserna tar längre tid.
– Stadsbyggnadskontoret saknar resurser, det har blivit en propp där, säger Lars Ihse.
Stockholms byggmästareförening ska träffa stadens exploateringsnämnd om någon månad för att få till en förändring.
– Det är viktigt för konkurrensen, utvecklingen och mångfalden att de mindre företagen kan vara med. Ett sätt att underlätta för dem skulle kunna vara att flytta fram betalningen för marken, säger Lars Ihse.
Han tror att det blir en mindre förmånlig kalkyl för byggföretagen när de måste köpa marken.
– Jag tror inte att det går att ta ut merkostnaden när man säljer till kunden, säger han.
Markpriserna i Stockholms ytterstad ligger mellan 3 000 och 13 000 kronor per kvadratmeter bostadsyta. I innerstan ligger priserna ännu högre. Vid Norra Stationsgatan i Vasastan såldes marken förra året för mellan 17 650 och 18 500 kronor per kvadratmeter.
– Lösningen är att dela in anvisningarna i mindre enheter, anser Michael Cocozza.
I Henriksdalshamnen var det 50 lägenheter i varje enhet, det var ett bra exempel på hur det ska gå till. Där gick också flera anvisningar till mindre byggföretag. I Norra Stationsområdet var en enhet 200 lägenheter, säger han.
Byggjätten JM ser dock en del praktiska problem med att dela upp anvisningarna i mindre enheter.
– Vi förstår tanken att man vill öka konkurrensen. Men det ger praktiska problem. Att köpa mark och utveckla bostäder kan ta fem år och då hinner saker hända på marknaden. Då vill man kunna bedöma risker och ta beslut på egen hand, utan att vara beroende av någon annan aktör som man kanske delar garage med, säger Zdravko Markovski, chef för JM Bostad Stockholm.
– Det allra viktigaste när det gäller stadens markanvisningar är dock att de fördelas genom anbud och inte genom direktanvisning, menar Michael Cocozza.
– För få markanvisningar fördelas i konkurrens. Jag tycker att det är bättre att tävla om markpris när det gäller bo- och äganderätt alternativt den lägsta hyran för hyresrätt. Då får vi transparenta processer och en mer effektiv marknad. För många direktanvisningar leder till att byggherrarna blir för beroende av stadens tjänstemän. Direktanvisningar öppnar också vägen för korruptionsliknande tendenser, säger han.
…
Fakta/Markanvisningar
Genom markanvisningsbeslut fördelar staden mark till olika intressenter inför en planering av ny bebyggelse. Den byggherre som får en markanvisning har två år på sig att ensam förhandla med staden om förutsättningarna för nya bostadsbyggen.
Markanvisningar kan ske genom att staden direktanvisar ett område eller genom anbudsförfarande. Majoriteten av anvisningarna görs genom direktanvisning. I markanvisningspolicyn anges att anbudsförfarande ska användas i så stor omfattning att staden får goda kunskaper om marknadsvärdet på mark.
Det behövs fler bostäder i Stockholm och stadens nuvarande politiska majoritet har som ambition att bygga 15 000 bostäder under mandatperioden. Under perioden från 2010 till 2030 är målsättningen att ytterligare 60 000 lägenheter ska byggas.
För exploateringskontoret, vars nämnd fördelar markanvisningar, innebär detta att 3 000 lägenheter per år ska föras fram till markanvisning mellan 2007 och 2010.
I markanvisningspolicyn står att staden vid valet av byggherre bör verka för att konkurrensförhållandena på marknaden främjas, till exempel genom att uppmuntra nya företag att etablera sig i Stockholm.
Byggvärlden 2008-01-31
Lyxförpackat och i massupplaga. Som svampar växer nya hotell upp i Sveriges storstäder. Och fint ska det vara.
Byggvärlden hänger på och testar Stockholms största, och eventuellt lyxigaste hotell strax innan öppnandet.
På Norra Bantorget i centrala Stockholm har ett nytt landmärke växt fram det senaste året. En svartglänsande granitkoloss med elegant spetsiga hörn. Den 8 februari är det premiär: Clarion Hotel Sign, Stockholms största hotell öppnar då med 558 rum, specialdesignade möbler och ett spa på toppenvåningen.
Byggvärlden gör därför ett nedslag bland svetsmaskiner och borrar för att känna på pulsen och fånga en trend: Det byggs lyxhotell som aldrig förr.
På Clarion Hotel Sign är delar av interiören redan klar. Det för journalister iordninggjorda hotellrummet är ljust och stilrent, även om vissa detaljer är minst sagt märkliga.
Hotellet har också en officiell imagebeskrivning: skandinavisk lyx. Det stora utropsnamnet är husets stjärnarkitekt, Gert Wingårdh.
– Han skänker en extra edge åt vår skandinaviska image, säger hotellchefen Marcus Majewski medan han guidar genom den betongsal som snart är en foajé och lunchservering.
Clarion Hotel Sign är ett tydligt exempel på den hotellboom som just nu råder i Sveriges storstäder. En nischad boom med glänsande kanter eftersom de flesta hotellen är fyrstjärniga.
– Det är en fullkomlig explosion av nya hotell i Malmö just nu med en 65 procentig ökning av antalet rum om bara några år. De flesta av hotellen är fyrstjärniga, säger John F Monhardt, talesperson för hotellgruppen som är en intresseorganisation för Malmös hotellägare.
Varför byggs så många finhotell?
– Kostnadsstrukturen driver denna process. Skillnaden i investeringar mellan tre- och fyrstjärniga hotell är marginella medan vinsterna av fyrstjärniga hotell är desto mer.
Petra Nieto, koordinator och talesperson för Stockholms stads hotellgrupp, menar att vi i Sverige inte har egentliga lyxhotell. I alla fall inte om man jämför med några av de internationella storstädernas hotell.
– Flera hotellkedjor har visat intresse för att öppna vad man kan kalla för lyxhotell i Stockholm. Problemet är att det är så svårt att få mark i central business district, alltså inne i city. Eftersom det inte går blir det genast mindre intressant, säger hon.
Clarion Hotel Sign vid Norra Bantorget vill inte definiera sig utifrån ett rankingsystem med stjärnor men satsar ändå på lyxiga detaljer. För hotellchefen Marcus Majewski handlar det om att skapa ett attraktivt varumärke.
– Varumärken spelar stor roll idag och folk har mer kapital att röra sig med. Kan man unna sig något utöver det vanliga så gör man det, säger han med den blivande bankettsalen inom synhåll.
Andra hotell på gång:
Stockholm:
Birger Jarlsgatan 24: 50 rum. Byggherre är KB Landbyska Verket.
Best Western Time Hotel:130 rum. Byggherre/finansiär är Skalmejblåsaren & Co KB. Operatör: Hotell Haga, Reshi Chibba.
Hammarby Sjöstad: 285 rum. Byggherre är Botrygg BYGG AB. Operatörär Sas Residor, Park Inn. Beräknad driftstart är 2010.
Karlsbodavägen i Mariehäll: 50 rum.Byggherre är Bromma Fastighetsutveckling AB och Operatör är David Liu. Öppnade 2007.
Klara Hotell och Kongress:420 rum. Finansiär: Cargill Value Investment, Niam Fond III och Jarl Asset Management. Operatör är Rezidor SAS. Beräknad driftstart är 2010.
Kista Mässhotell: 300 rum. Byggherre är Klövern och beräknad driftstart är 2009/2010.
Kristineberg: 150-200 rum. Byggherre är Edicta Hotellfastigheter. Det är ej bestämt när hotellet öppnar.
Liljeholmen:230 rum. Beräknad driftstart: 2011-2012.
Lindhagensplan: 270 rum. Byggherre är Skanska medan operatör är Marriott. Beräknad driftstart: våren 2009.
Marmorhallarna: 190 rum. Byggherre är Diligentia.
Memory Kista: Tillbyggnad med150 rum på tillfällig p-plats. Byggherre är Activum Memory KB.
Sillhovet:Detaljer okända. Bygglov beviljat den 19 januari 2007.
Slussen:95 rum. Byggherre är Peab.
Stettin:171 hotellägenheter. Byggherre är FAB Free Harbour/Accome Invest AB. Operatör är Accome Hotel Apartments AB. Beräknad driftstart: Augusti-september 2008.
Villa Källhagen: 16 rum, utbyggnad. Byggherre är Villa Källhagen Fastighets AB.
Älvsjö Centrum:60 rum och 30 quick sleep-rum. Byggherre var Älvsjö P.M.S. Assets AB och operatör är Connect Hotel. Öppnade i september 2007.
Älvsjöbadet: 33 rum. Byggherre är Hotellia AB/Stockholm Fair Hotel AB genom Carlo Taccola. Operatör är Hotellia AB.
Byggvärlden 2008-01-17
Nästa år sätter ett bostadsbygge igång i närheten av Norr Tull. Men det företag som tidigare gjort sig känt för att producera billiga hyresrätter har nu ändrat policy.
-Idag bygger vi 300 bostäder per år. Då har vi inte ekonomiska muskler att bara bygga hyresrätter, säger Michael Cocozza, vd för Botrygg Bygg AB, det bolag som ska stå för byggnationen.
Markanvisning
I december tog stadsplaneringsnämnden ett beslut om att upprätta en ny detaljplan för kvarteret Krogen, mellan Plankgatan och Luntgatan. NT har tidigare presenterat att det var Botrygg som för ett år sedan vann kommunens markanvisningstävling för det aktuella kvarteret. Det vinnande förslaget bygger på att Karl Johansskolan bevaras och att det byggs bostadshus på fyra-fem våningar och därtill ett gruppboende på sex lägenheter. Botrygg har tidigare uppfört 115 hyreslägenheter vid gamla simhallstomten i kvarteret Gåsen och till det projektet handplockades man av kommunen för att få lägre hyror. Läget invid Strömmen var väldigt attraktivt och flera andra byggföretag var också intresserade. Men Botrygg var hela tiden kommunens förstaval, något som möttes av kritik från borgerligt håll.
Undvika mellanhänder
Affärsidén hos Botrygg är i korthet att undvika mellanhänder på vägen från projektering till färdigt bygge. Men nu verkar verkligheten och kostnadsläget inom byggnadsbranschen även ha nått Botrygg.
Vid Norr Tull handlar det om 80 procent bostadsrätter och 20 procent hyreslägenheter.
-Vid Gåsen hade vi statliga bidrag. För byggprojektet i kvarteret Krogen finns det inga sådana bidrag att få, säger Michael Cocozza.
Tilltalande utformning
Kommunalrådet Eva Andersson (s) säger till NT att det var flera orsaker som gjorde att valet föll på Bo-trygg.
-Det var att Karl Johansskolan skulle vara kvar, att utformningen av husen var väldigt tilltalande och blandningen av bostadsformer. Botrygg betalade även bäst.
Byggprojektet är planerat att sätta igång i slutet av nästa år och stå inflyttningsklart till sommaren 2010.
Norrköpings Tidningar 2008-01-14
För den som fortfarande inte tror att det råder bostadsbrist är detta nyttig läsning:
– 38 831 personer har sökt de 62 lägenheterna i höghuset på Sahlins terrass i Mölndal.
– 37 000 vill bo i 30 av Wallenstams nya lägenheter vid Liseberg.
– Botrygg AB fick 17 500 sökande till 32 lägenheter på Örebrogatan på Hisingen.
– När Älvstranden Utvecklings AB på sin hemsida annonserade efter hyresgäster till sitt passivhus i Sannegårdshamnen blev söktrycket så stort att bolaget fick ta bort annonsen.
Det här är en bild av en bostadsmarknad i kris. Så här ser det ut över hela stor-Göteborg. Suget efter hyresrätter är enormt.
Antalet lediga lägenheter minskar i hela landet, det gäller även Västsverige. Enligt SCB:s statistik minskade antalet lediga lägenheter kontinuerligt mellan 2002 och 2007.
Socialdemokraterna bär ett tungt ansvar för bostadskrisen.
Varningssignalerna började ljuda redan i slutet av 90-talet, men inget gjordes för att stimulera bostadsbyggandet.
För fem år sedan hade GT en ledar-artikel om bostadsbristen, om att fyra av tio göteborgare saknade egen bostad.
Så där har det fortsatt. Och sällan har väl landet haft en så ointresserad och inkompetent bostadsminister som Lars-Erik Lövdén.
Resultatet: bostadsköerna har växt, de unga har tvingats bo kvar hemma, priset för bostadsrätter i storstäderna har stigit över all sans och balans, svarthandeln med lägenheter blomstrar, i en del förorter bor folk på varandra
Nu äntligen byggs det högt och lågt så det knakar, men eftersom inflyttningen till regionen ökar blir det inget minskat tryck på de lediga lägenheterna.
Dessutom är hyrorna i nyproducerade hus så pass dyra att ungdomar ändå inte har råd att bo där.
En av anledningarna är just byggboomen som driver upp priserna på byggmaterial.
Den nya regeringen började med att ta bort de subventioner till byggande av hyresrätter som sossarna införde med kniven mot strupen.
Regeringens bostadsansvarige, Mats Odell, har förklarat att bostadsrätter är rätt och hyresrätter fel.
Alliansen vill lösa bostadskrisen så här:
Om allmännyttan gör om sina hyreshus till bostadsrätter och låter hyresgästerna köpa så får bolagen in nya friska pengar och för dem kan man bygga nya hyresrätter.
Det låter som den skrivbordskonstruktion det är.
För det första: vem säger att hyresgästerna vill köpa?
För det andra: vem säger att pengarna går till nya hyresrätter?
Regeringen borde i stället slå vakt om hyreslägenheten som boendeform. Bostadsrätt är inget för unga, för studenter och för dem som inte har rotat sig i livet.
Bostadsrätter låser folk geografiskt och minskar därför deras vilja och förmåga att flytta.
Regeringen borde i stället i samråd med byggsektorn sträva efter att få fram ett stort antal billiga hyresrätter i storstadsregionerna.
Det behöver inte alltid vara så väldigt svenskt varje gång det byggs ett flerfamiljshus. I Stockholm byggs ett punkthus i Gubbängen där de boende själva får fixa målning, tapetsering och golvbeläggning.
Detta är visserligen en bostadsrätt men idén – att allt inte är färdigt eller nytt i en lägenhet – är intressant och kan utvecklas.
Det behövs mer energi och fler initiativ för att lösa bostadskrisen.
Vi väntar.
GT 2008-01-10
Färre anbud och högre priser. Så ser verkligheten ut för många byggherrar. Det visar vår enkät där 25 byggherrar fick svara på hur de märker av de ökade byggpriserna.
Hur märker ni av de ökande byggpriserna?
Hans Hofflander, fastighetschef på Akademiska hus
– För tillfället håller inte våra kalkyler. Priserna ligger ungefär 20 procent högre än de förväntade kostnaderna. Vi får skjuta på ungefär vart fjärde projektet, och se om vi kan hitta alternativa produktionsmetoder eller någon annan lösning.
Bengt Möller, informationsdirektör på Vasakronan
– Det är svårare att få in anbud, för det är stor efterfrågan på byggfirmor idag. Men vi har inte behövt ställa in några projekt. Vi har byggt upp den organisation som upphandlar så att vi kan hålla en rimlig kostnadsnivå.
Björn Ekström, teknisk direktör på Locum
– Våra budgetar är lite svårare att hålla, naturligtvis. Vi har svårare att få in anbud. Det har till och med hänt ett par gånger att vi inte fått in ett enda anbud. Så vi märker av två effekter: dels är det svårt att få jobbet gjort, dels kostar det mer pengar än vi har beräknat.
Leif Nordin, marknadsområdeschef på Norrporten i Sundsvall
– Det är lite svårt att göra de investeringar vi vill göra. Men än har vi inte behövt skjuta upp något projekt. Arbetskraft har vi inga problem med i Sundsvall. Utan problemet är att materialpriserna drar iväg.
Ravio Kiwi, projektchef på Skanska Fastigheter
– Vi märker via våra byggande organisationer i Skanska att det är svårare att få fram resurser. Vi har längre leveranstider och vi kan också se i uppföljningar att vi har en prisnivå som krupit upp en bit. Men vi har svårt att kvantifiera och säga hur mycket.
Niklas Hammarstedt, vd för Midroc Project CM
– Det är få anbud som kommer in när vi frågar. Och priserna på entreprenader är mycket högre än vi förväntar oss, generellt 20-30 procent och uppåt 40 procent i vissa fall. Material är marginellt dyrare, där är det leveranstiderna som är ett problem.
Gunnar Monsgård, utredningschef på HSB Projektpartner:
-På vissa håll har vi svårt att få in gångbara anbud, särskilt i områden med drag, som Stockholm. Men även i Linköping, Lund, Vellinge.
Martin Arkad, vd Järntorget Bostad:
-Vi arbetar ju i en koncern med egna produktionsresurser i vårt byggbolag. Det mest påtagliga för oss är bristen på UE i Stockholm; rör, el och mark. I våras sköt vi fram något projekt tidsmässigt på grund av bristande resurser, men det är igång nu.
Håkan Bergquist, vd Veidekke Bostad:
-Resursmässigt känns det okay. Vi har lång framförhållning och egna produktionsresurser. Däremot är ju leveranstiderna tuffa och det har hänt att underleverantörer inte klarat sina åtaganden och att vi fått byta leverantör. Tidsmässigt har det i stort sett fungerat.
Michael Cocozza, vd på Botrygg:
-Hittills har vi inte ändrat vare sig projektstarter eller tidplaner på grund av flaskhalsar och det beror på att vi etablerat ett väl fungerande nät av underleverantörer. Den andra förklaringen är att vi går utomlands när vi har resursbrist, både när det gäller material och personal.
Zdravko Markovski, affärsenhetschef för JM Bostad i Stockholm och JM produktion:
-Visst är det långa leveranstider på material, men uppriktigt sagt så märker vi inte av det mer än att vi hör det från våra externa beställare. I våra egenutvecklade projekt rullar det på.
Roger Pohjanen, chef affärsområde Bygg på Riksbyggen:
-De senaste åren har vi sett en uppenbar resursbrist som genererar ökade priser på material och arbete. Vi har hittills inte stoppat något projekt, men däremot har vi i kalkylskedet skjutit vissa projekt framåt i tiden. En annan hämmande faktor är konkurrensen om marken. Kostnaderna för markförvärv har stigit markant.
Göran Lidgren (m) ordförande i skolnämnden i Vallentuna.
– Priserna har gått upp kraftigt och vi har inte medel att betala. Det är väldigt illa. Vi har haft ett antal dagisbränder under våren och behöver bygga upp fem förskolor, men det vi har budgeterat räcker inte på långa vägar. Vi kan inte bygga nytt.
Örjan Lid (m), ordförande i kommunstyrelsen i Vallentuna kommun.
– Ja, vi har samma otrevliga prisutveckling som i Stockholm. Det är glödhett. Allt vad vi har räknat på vad gäller att bygga nya dagis och skolor, alla äldre kalkyler, får vi göra om. Men än så länge har vi inte tvingats skjuta upp något projekt. Vi biter i det sura äpplet.
Bert Öhlund (s), kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå kommun.
– Ja, vi märker att blir det dyrare och priserna på byggmaterial har ökat. Vi har ett begränsat utrymme för investeringar och ökar priserna ännu mer kanske vissa investeringar får skjutas på framtiden eller att vi måste prioritera om.
Kjell Jansson (m), kommunstyrelsens ordförande i Norrtälje kommun.
– Det är dyrt att bygga nu. Vissa saker måste vi bygga, men vi drar in på underhållet och vissa projekt får vi lägga i malpåse, till exempel ombyggnaden av Rodengymnasiets aula. Det får vänta tills det blir billigare.
Gösta Bergenheim (m), kommunstyrelsens ordförande i Varbergs kommun.
– Både genom att det är brist på byggmaterial och på arbetskraft. Prisen på de anbud vi får in har blivit mycket högre än de kostnadsberäkningar vi har gjort och ibland har vi knappt fått in några anbud alls. Byggkostnaderna har ökat kraftigt på rätt kort tid.
Allan Leveau, nybyggnadschef, Svenska Bostäder:
-Anbuden ligger generellt högre än vi beräknat och vi har till och med märkt ett ointresse från byggentreprenörerna att lämna anbud. Vi får ofta forma om projekten för att klara dem ekonomiskt.
Ingvar Andreasson, chef för bygg- och teknikavdelningen, Familjebostäder:
-Priserna har stigit påtagligt och det är svårt att över huvud taget få tag på entreprenörer. De höjda byggpriserna är ett större bekymmer än de borttagna bidragen för byggandet av hyreslägenheter.
Stellan Blomberg, byggnadschef, Stockholmshem:
-Budgetar som gjorts för något år sedan har vi svårt att hålla. Den sammantagna bilden av att stöden för att bygga hyreslägenheter försvann och att byggpriserna stigit, har satt oss i en svår situation.
Thomas Ström, byggchef på Förvaltaren, kommunalt bostadsbolag i Sundbyberg:
-Det har blivit dyrare för oss att köpa entreprenader och det är svårt att få tag på företag; färre lämnar anbud.
Per Widerstedt, projektchef på byggavdelningen vid Mimer, kommunalt bostadsbolag i Västerås:
-Det har varit en ståndig ökning de senaste två åren men våra projekt har kunnat genomföras. Framförallt är det stål och installation som ökat – el har blivit mycket dyrare.
Elin Lagerqvist (s) oppositionsråd i Jönköping:
-Vi märker ständigt av de påtagligt ökande priserna genom att våra projekt fördyras. I ett fall då en förskola skulle byggas var anbuden som kom in så höga att vi hajade till.
Anders Almgren (s) oppositionsråd i Lund:
-Det kommunala bostadsbolaget får allt svårare att producera hyresrätter. Borttagandet av räntebidragen hade inte slagit så hårt om inte priserna stigit så mycket. Samtidigt blir skolor och förskolor väldigt dyra att bygga.
Anders Rubin (s) byggkommunalråd i Malmö:
-Det här är en väldigt het region och vi märker att det är ett svalt intresse från entreprenörerna för vissa typer av projekt. Vi får signaler om att det ofta är svårt att få ihop kalkylerna och en del projekt stoppas tidigt. Nästan ingenting kan genomföras som planerat.
ByggIndustrin 2007-08-30
Nästa vecka beräknar Berit och Tage Oscarsson vara på plats i den nya lägenheten på Gamla Rådstugugatan i Norrköping. En fräsch femrummare väntar i det nybyggda huset.
Hyresvärden Botrygg är känd för oss sedan innan, så det var inga konstigheter att välja, säger Tage Oscarsson som tillsammans med sin hustru Berit flyttar in på femte våningen i det nybyggda huset vid Strömparken.
I en ljus och luftig femrummare på femte våningen ska de bo. Med två balkonger och öppen spis i vardagsrummet lär det bli trivsamt.
-Den här lägenheten är delbar, vi har två ingångar. Jag tror det beror på att det inte finns en sådan stor efterfrågan på stora lägenheter i innerstaden, säger Tage Oscarsson.
122 kvadratmeter
Paret bestämde sig för att ta steget och flytta till Norrköping på grund av långa resor till arbetet.
-Jag jobbar i Finspång och det blir tröttsamt att pendla i längden.
Lägenheten på 122 kvadratmeter är något mindre än den tidigare lägenheten i Linköping.
-Det blir lite att göra sig av med. En flytt är en omställning i livet där man slänger och skaffar nytt. Och det är mer jobb än man först tror att flytta, säger Tage Oscarsson och skrattar.
Än så länge står lägenheten tom. I helgen går det första flyttlasset från Linköping mot Norrköping.
-Det är rena paradiset här, trafiken hörs knappt. Vi är vana att bo där alla bussar kör förbi, berättar Tage Oscarsson.
Hyresrätt lockade
Den tidigare lägenheten var även den en hyresrätt.
-Vi vill ha en hyresrätt nu, det blir så mycket lättare att flytta. Man vet aldrig vad som händer i framtiden, det kanske kommer nya valmöjligheter i livet.
Paret Oscarsson betalar 9900 kronor i månaden för sin femrummare. Tage Oscarsson tror att priset är vad det är tack vare den enkla, men fräscha, standarden.
Har valt vita färger
-En lägenhet kan du få hur dyr som helst, beroende på vad du väljer för inredning. Kakel, klinker och köksmaskiner kostar, säger Tage Oscarsson och tittar sig omkring i sin nya bostad.
-Du ser att vi valt vitt överallt. Det känns neutralt och bra och vi kan hänga upp vad vi vill på väggarna.
Michael Cocozza, vd för Botrygg Bygg AB, förklarar att företagets profil är just lägre priser.
-Det är inte för att idka någon slags välgörenhet, utan för att en låg prisnivå på lång sikt lönar sig. Med lågt pris och stora volymer får vi tillgång till bra mark att bygga på.
-Det går att jämföra lite med Ikea eller stormarknader, säger Michael Cocozza.
LinköpingsTidningen 2007-06-14
Linköpings kommun har satt upp en handelspolicy för Tornbyområdet om att inte ge tillstånd till livsmedelshandel då man är rädd för att det skulle öka trafikproblemen i området ytterligare. Botrygg är en av dem som fått avslag av kommunen på att få sälja livsmedel. Men det är fel, anser han, eftersom de stora aktörerna får tillstånd medan de mindre vägras.
Michael Cocozzas strid mot kommunen började redan i september i fjol. Han som ägare av fastigheten där tidigare butiken OnOff låg, ville erbjuda lokalen till Systembolaget, som redan då planerade sin flytt ifrån Skäggetorp. Trots att Systembolaget var intresserade av lokalen satte kommunen stopp för planerna, eftersom det i detaljplanen för fastigheten inte fanns tillstånd för att sälja livsmedel, vilket Systembolagets produkter räknas som.
Vårdslös myndighetsutövning
Att göra en ändring i detaljplanen och tillåta handel med livsmedel var inte heller aktuellt då kommunen satt upp sin handelspolicy där man inte tillåter några nya tillstånd, eftersom det skulle förvärra trafiksituationen i Tornbyområdet.
– Det här är mycket märkligt, tycker jag, säger Michael Cocozza.
Han hävdar att grannen till lokalen i fråga Ica Maxi, som är den största matbutiken i Linköping, endast har ett tillstånd enligt gälland detaljplan att sälja livsmedel på 1 000 kvadratmeter, men i själva verket säljer de livsmedel på 2 000 kvadratmeter.
– Byggnadsnämnden tillämpar inte planerna jämlikt, säger Cocozza.
– När det gäller Maxi tillämpas inte planrestriktionen, men för Botrygg gäller den. Stora företag får en mjukare behandling av kommunens byggnadsnämnd. Det är lättare att sätta sig på en liten aktör. Jag är innerligt trött på denna orättvisa behandlig. Jag frågar mig när gränsen för vårdslös myndighetsutövning är passerad?
Avgörs i kammarrätten
Cocozza har nu överklagat kommunens beslut, men av både kommunen och i länsrätten har han fått nej, eftersom det står i detaljplanen ”dock ej livmedel” när det gäller vad som får säljas. Men ärendet är inte avgjort än, utan det ska nu överklagas till kammarrätten.
Enligt Cocozza behandlar kommunen de stora och de små företagen olika. Som ytterligare exempel tar han Lidl, som har fått klartecken att få sälja livsmedel i Skäggetorp, trots att det ligger endast några hundra meter ifrån den fastighet där Botrygg fått ett nej.
– Gentemot oss och andra i Tornby har man sagt nej, men när en stor matvarukedja som Lidl ansöker, då går det bra, säger Cocozza.
Kräver likställighet
Som vår tidning skrev i går har även Botrygg nu överklagat bygget av Lidl. I överklagan beskriver man sin ståndpunkt: ”Vi kan inte se det som annat än att man gör avsteg från detta krav på likställighet om man i detta fall tillstyrker ändrad användning av marken från parkmark till mark för handel med livsmedel samtidigt som man säger nej till en annan fastighetsägares framställan om att få nyttja sin lokal till liknande verksamhet när endast ett par hundra meter skiljer de båda fastigheterna åt”.
– De borde tillämpa regelverket lika för alla, avslutar Cocozza.
Linköpings Tidning 2007-06-14
Nu planeras för bostadshus i kv Krogen, det som vetter mot Folkparken och Norr Tull.
Gamla Karl Johansskolan ska bli kvar. Och så ska det fyllas på med huskroppar med 110 lägenheter. För detta ska Linköpingsföretaget Botrygg svara.
Kommunen inbjöd till s k markanvisning, alltså förslag till utformning av bebyggelsen. Ur detta har nu ett förslag från Botrygg utkristalliserat sig. Det företaget har redan i färd med att bygga i kv Gåsen, invid Strömparken, med inflyttning i juli.
Att projektet i kv Krogen ska bli verklighet är kommunen och Botrygg ense om. Arbetet med detaljplan sätter igång i höst, bygget antagligen nästa år. Inflyttning ska det då kunna bli sommaren 2010.
Kvarteret kommer att öppna sig mot Plankgatan och Folkparken/Matteuskyrkan, där då Karl Johansskolan ligger kvar i öppningen.
Sedan kommer det att bebyggas med hus hela vägen längs Norra Promenaden, Luntgatan och Slottsgatan. Frånsett att det ska bli en liten öppning mot Slottsgatan, som ett slags fortsättning på Smedjegatan.
Byggnaderna blir i 5-7 våningar, och i vad som beskrivs som ”modernt formspråk”. Längs Luntgatan och i hörnet med Norra Promenaden planeras för butiker i gatuplanet.
Enligt Michael Cocozza, VD m m för företaget, ska det bli bostädsrätter till 80-85 procent, och återstoden då hyreslägenheter. Hyresrätt är, påpekar han, idag skattemässigt missgynnat och svårt att få ekonomi i. Bland de 110 lägenheterna ingår seniorboende och gruppboende.
Arkitekten Per Larsson, från Sonark Arkitektkontor i Linköping, beskriver tomten som mycket intressant, bland annat därför att den är såpass kuperad. I Linköping är det ju mera platt.
Kvarteret utgör själva utkanten av rutnätsstaden. Den som karakteriseras av sina räta gator och slutna kvarter, med ett flertal olika byggnader med i regel samma höjd.
Detaljplan nästa
Idéskisser finns nu alltså, detaljplanearbetet ska vidta. Cocozza och stadsplaneringsnämndens ordförande Eva Andersson är ense om, att det nu också ska hända saker. Och det såpass snart, att även Eva Andersson säger sig räkna med inflyttning år 2010.
Ypperligt läge
Hon pekar på det ypperliga läget, centralt och nära Resecentrum. Och samtidigt med sådana klenoder som Folkparken alldeles inpå sig.
Även utöver kv Krogen finns ju gott om obebyggda tomter i Norrköpings innerstad. Rester från rivningsepoken, länge sedda som skamfläckar i citymiljön.
Men som Eva Andersson nu vill se på annat sätt – nämligen som resurser, som tillgångar för Norrköping! Här finns nu centrala tomter, som det verkligen går att göra något av.
Michael Cocozza instämmer. Det finns många intressanta tomter i Norrköping, säger han. Medan däremot Linköping är i stort sett färdigbyggt i sina inre delar.
Folkbladet 2007-04-27
I en ljus och luftig femrummare på femte våningen ska de bo. Med två balkonger och öppen spis i vardagsrummet lär det bli trivsamt.
-Den här lägenheten är delbar, vi har två ingångar. Jag tror det beror på att det inte finns en sådan stor efterfrågan på stora lägenheter i innerstaden, säger Tage Oscarsson.
122 kvadratmeter
Paret bestämde sig för att ta steget och flytta till Norrköping på grund av långa resor till arbetet.
-Jag jobbar i Finspång och det blir tröttsamt att pendla i längden.
Lägenheten på 122 kvadratmeter är något mindre än den tidigare lägenheten i Linköping.
-Det blir lite att göra sig av med. En flytt är en omställning i livet där man slänger och skaffar nytt. Och det är mer jobb än man först tror att flytta, säger Tage Oscarsson och skrattar.
Än så länge står lägenheten tom. I helgen går det första flyttlasset från Linköping mot Norrköping.
-Det är rena paradiset här, trafiken hörs knappt. Vi är vana att bo där alla bussar kör förbi, berättar Tage Oscarsson.
Hyresrätt lockade
Den tidigare lägenheten var även den en hyresrätt.
-Vi vill ha en hyresrätt nu, det blir så mycket lättare att flytta. Man vet aldrig vad som händer i framtiden, det kanske kommer nya valmöjligheter i livet.
Paret Oscarsson betalar 9900 kronor i månaden för sin femrummare. Tage Oscarsson tror att priset är vad det är tack vare den enkla, men fräscha, standarden.
Har valt vita färger
-En lägenhet kan du få hur dyr som helst, beroende på vad du väljer för inredning. Kakel, klinker och köksmaskiner kostar, säger Tage Oscarsson och tittar sig omkring i sin nya bostad.
-Du ser att vi valt vitt överallt. Det känns neutralt och bra och vi kan hänga upp vad vi vill på väggarna.
Michael Cocozza, vd för Botrygg Bygg AB, förklarar att företagets profil är just lägre priser.
-Det är inte för att idka någon slags välgörenhet, utan för att en låg prisnivå på lång sikt lönar sig. Med lågt pris och stora volymer får vi tillgång till bra mark att bygga på.
-Det går att jämföra lite med Ikea eller stormarknader, säger Michael Cocozza.
LinköpingsTidningen 2007-06-14