I gårdagens Corren tog vd:n för Botrygg, Michael Cocozza, upp frågan om Tekniska Verkens taxor. Hans poänger är goda och leder faktiskt till än mer brännande frågor än vad som märktes vid första anblicken.
Cocozza vänder sig emot Tekniska Verkens aviserade taxehöjning nästa år på sex procent: ”Det finns all anledning för Tekniska Verkens kunder att nu stå upp mot kravet på 6-procentiga höjningar”, skriver Cocozza. Hans anför en rad bra argument:
I förstone handlar det om att inflationstakten inte är mer än 0,6 procent och att Tekniska Verken gör ett strålande resultat i 300-miljonersklassen, varför en höjning ter sig svårmotiverad. Speciellt tvivelaktigt blir det mot bakgrund av att företaget faktiskt är ägt av medborgarna. En vägledande princip borde då vara att kundernas pengar i så hög grad som möjligt skall stanna hos just kunderna.
Därpå kommer den märkliga rundgång av pengar som fordras eftersom moms och bolagsskatt träder in. De cirka 70 miljoner som försvinner till staten på det sättet är i realiteten en extrabeskattning på 35 procent för att man har valt att finansiera kommunal verksamhet med vinsterna i Tekniska Verken. Har man behov av övervinsterna är det således mer logiskt att ta in dem skattevägen i stället, menar Cocozza.
Och det är där, i detta sista påpekande, det verkligen bränner. Om det nu är så här, varför tar man inte in pengarna skattevägen, kan undras. Det är uppenbart mer rationellt eftersom det skulle spara pengar åt medborgarna.
Svaret är att det inte handlar om rationalitet utan om politik. Att växla Tekniska Verkens intäkter mot skatter handlar i realiteten om att förvisso sänka taxorna men också om att höja skatterna. Det första är politiskt tacksamt men inte det andra.
För då kan inte Lena Micko stoltsera med att Linköping har lika låga (allt är ju relativt) skatter. Då framgår det plötsligt hur mycket medborgarna faktiskt betalar för den kommunala verksamheten. Det blir en helt annan sak än att folk betalar för att få värme i hemmen, vilket ju alla vet är grundläggande välfärd och accepterar utan större knorr.
Vad den nuvarande ordningen går ut på är alltså att kommunen tar ut skatter på ett sätt som inte syns för den som inte tar sig tid att botanisera i Tekniska Verkens årsredovisningar. Och det räknar man med all rätt med att få vill göra.
Ytterst handlar det här om politikers brist på civilkurage. Men vad som är mest upprörande är att man låter denna brist ha ett pris — för skattebetalarna. Det är de 70 miljoner som staten kräver i tribut, alltså en kostnad för att politikerna inte vill ta en debatt om skattehöjning.
Att ha en ordning där medborgarna får betala onödigt mycket är korkat. Att politikerna inte vågar höja skatten i stället för att ha denna ordning är fegt. Att de låter medborgarna betala en mellanskillnad för denna feghet är direkt oförskämt.
Östgöta Correspondenten 2005-11-15